Recension: Champion - Marie Lu

07:54

Till er som ännu inte läst klart Prodigy vill jag som vanligt varna för SPOILERS. Det är så himla svårt att skriva om en serie utan att spoila tidigare delar, och den här är inget undantag.

Champion utspelar sig åtta månader efter Prodigy. Åtta månader efter att Day och Eden flyttat till San Francisco och åtta månader efter att Day gjort slut med June. De har inte ens hört av varandra på all den tid som gått, så därför blir Day förvånad - och glad - när June personligen bjuder in honom till en tillställning.

Day kämpar med att bli frisk och June kämpar som Princeps-Elect och tränas för att bli Elektorns högra hand. Men så hotar Kolonierna med att anfalla. Där har pesten brutit ut, och de tror att Republiken har botemedlet. Och den enda som kan rädda dem är Eden.

Jag läste den här så himla fort för att jag skulle hinna läsa den en gång till direkt efteråt (har inte gjort det än...), så jag vet inte om det är det som gör att jag tyckte att den kändes lite... blah blah om ni förstår vad jag menar. Eller om den faktiskt var så.

Alla pratar om nummer två. Nummer två i serien blir alltid bara en bro över till slutet. Så kände jag definitivt inte med Prodigy, utan snarare tvärtom. Den var så intensiv att jag liksom knappt hann med. Däremot tyckte jag den här stundvis kände som den där bron. Jag kände inte att jag kände en lika stark koppling till Day och June som i de tidigare böckerna (vilket ju förstås kan bero på min lästeknik i den här boken).

Slutet av boken satt jag på Barnboksinstitutet och läste. Bet mig i knogarna, pressade ihop läpparna för att inte gråta mitt bland alla andra. Så en rekommendation är ju att inte läsa slutet på bussen eller något annat ställe där det är en massa andra. Det blir liksom inge bra.

Ändå är jag väldigt nöjd med avslutningen på den här serien. Jag uppskattar verkligen serien som helhet jättemycket och försöker frälsa exakt alla andra just nu. Det känns heller inte som att det hade kunnat sluta på något annat sätt, och jag förstod nog väldigt länge hur boken skulle sluta.

« Champion | Marie Lu | 353 s. | Penguin | 2013 »
__________________________________________________________________________________

Du kanske också gillar

0 kommentarer

Etiketter

2:a VK 30 dagar A-Ö-boktaggen analys apokalyps att växa upp barn biografi Bokbloggsjerka Bokmässan 2014 boktips Böcker jag minns citat dagbok David Levithan Deliriumtrilogin design Divergent djurrätt droger drömmar dystopi döden Engelsfors-trilogin fakta fantasy/sf favoriter feminism film filosofi Finast i bokhyllan framtiden Fredagssvammel funderingar genus grekisk mytologi gråtvarning Harrow County Harry Potter Haruki Murakami hbtq hemlöshet historia humor Hungerspelen hänt på riktigt Ingrid Olsson intervju Jag är såld på Jandy Nelson jobba i bokhandel John Ajvide Lindqvist Joyce Carol Oates Kane-krönikan Kaosutmaningen 2015 katastrof klass klassiker Korpringarna krig kriminalitet Kurs i Biblioteksvett kärlek Lauren Oliver Legendtrilogin Leigh Bardugo listor litteraturvetenskap Lunar Chronicles lyssna Läser just nu magi magisteruppsats makt Marie Lu mat Melina Marchetta Miss Peregrine's Peculiar Children Mistborn mitt i-utvärdering mobbing mode musik mytologi Neil Gaiman Nick Hornby nordisk mytologi noveller Nytt i bokhyllan Olympens hjältar om mig omslag Patrik Lundberg PAX Percy Jackson Philip Pullman poddar politik psykisk sjukdom på engelska på svenska Rainbow Rowell Ransom Riggs rasifiering recension religion och existens Rick Riordan robotar rymden sagor samhällskritik sammanfattning serier sex Siri Pettersen skriva skriverier skräck språk Star Wars Stephen King Stockholm superkrafter syskon TBR The Grisha thriller Throwback Thursday Top Ten Tuesday true crime tv-serier Twilight ungdomar som får ligga ungdomar/YA utgivning utmaningar vampyrer Veronica Roth videoblogg vill läsa vuxna vänskap zombier ångest ångesthantering övernaturligt övervikt övrigt

Instagram

Populära inlägg