Eldtronen - Rick Riordan

06:05

JAG HAR LÄST UT EN BOK (läste ute senaste riktiga boken den 6e...)! Herregud vilken lycka! Det var förstås i onsdags jag läste ut den, och lyckades trots min första cykeltur på tio år klämma över 300 sidor på en dag. Vilken väl också ger en liten indikation om vad jag tyckte om den här boken. Inte? Ska vi ta en recension i alla fall?

Okej, men först en beskrivning: Hur Den röda pyramiden slutade har jag inget som helst minne av, men det spelar faktiskt inte jättestor roll. Det fungerar utmärkt att läsa Eldtronen i alla fall. Apep som är herre över Kaos eller något sånt kommer snart lyckas ta sig ut ur sitt fängelse. Den enda som kan stoppa honom är Ra, men han har varit försvunnen i evigheters evighet. Dessutom gick han i pension för att han var senil, så att han väcks är ingen garanti för att han är i skick nog att bekämpa Apep. Men först måste de alltså hitta honom, samtidigt som det är lite kärleksproblem inblandat och sånt.

Jag gillade den här boken BETYDLIGT mer än Den röda pyramiden. Tempot är högre och jag gillar Sadie och Carter (varför vill jag skriva Arthur hela tiden????) betydligt mer i den här boken. De är lite säkrare, lite tuffare och även om de inte kan allt har de lite bättre koll på vad de håller på med. Vilket för mig fungerar hemskt mycket bättre än den totala osäkerheten som rådde i första boken. De har också ett helt annat band till varandra som gör dem mer samspelta, vilket också gör att jag gillar dem mer.

I övrigt: action hela tiden. Att ha två huvudpersoner på det här sättet gör ju att kriget kan utspelas på två fronter, eller att berättelsen kan berättas på två plan. Ibland kan det ju mest göra det rörigt, men här kompletterar berättelserna faktiskt varandra. Dock blir jag ibland lite förvirrad över vem sjutton det är som snackar egentligen, men det brukar ju ordna sig ganska fort ändå. 

I förra boken upplevde jag att det här med egyptisk mytologi var himlarns rörigt, men tycker inte alls det i den här boken. Dels så handlar det väl om att jag nu (efter första boken) har något sorts kunskapsgrund om hur det hela fungerar, men jag tror också att det över lag inte är lika många gudar som introduceras på samma gång i den här. Dessutom slipper en hålla koll på alla familjeband och sånt, vilket underlättar enormt. Här får alltså de mytologiska inslagen chansen att bli en extra krydda - precis som i Percy Jackson eller Olympens hjältar - och inte en belastning som sinkar berättelsen. 

Det enda jag egentligen har att invända mot är de otroligt opassande kommentarerna om kortväxta personer som förekommer i den här boken. Typ som när Carter kommenterar att han blivit "Undervisad av en dvärg", som om de inte skulle veta lika mycket som långa personer. Tycker att skämten kring Bes överhuvudtaget ger en bitter eftersmak, och hade gärna sett en annan hållning. I och för sig gör sig ju Bes flera gånger genom berättelsen oumbärlig, och att han är precis lika mycket att räkna med som alla andra - kortväxt eller inte.

Dessutom: Varning för kärlekstriangel *gäsp*

« Eldtronen | Rick Riordan | 512 s. | Modernista | 2015 | Goodreads »

Du kanske också gillar

0 kommentarer

Etiketter

2:a VK 30 dagar A-Ö-boktaggen analys apokalyps att växa upp barn biografi Bokbloggsjerka Bokmässan 2014 boktips Böcker jag minns citat dagbok David Levithan Deliriumtrilogin design Divergent djurrätt droger drömmar dystopi döden Engelsfors-trilogin fakta fantasy/sf favoriter feminism film filosofi Finast i bokhyllan framtiden Fredagssvammel funderingar genus grekisk mytologi gråtvarning Harrow County Harry Potter Haruki Murakami hbtq hemlöshet historia humor Hungerspelen hänt på riktigt Ingrid Olsson intervju Jag är såld på Jandy Nelson jobba i bokhandel John Ajvide Lindqvist Joyce Carol Oates Kane-krönikan Kaosutmaningen 2015 katastrof klass klassiker Korpringarna krig kriminalitet Kurs i Biblioteksvett kärlek Lauren Oliver Legendtrilogin Leigh Bardugo listor litteraturvetenskap Lunar Chronicles lyssna Läser just nu magi magisteruppsats makt Marie Lu mat Melina Marchetta Miss Peregrine's Peculiar Children Mistborn mitt i-utvärdering mobbing mode musik mytologi Neil Gaiman Nick Hornby nordisk mytologi noveller Nytt i bokhyllan Olympens hjältar om mig omslag Patrik Lundberg PAX Percy Jackson Philip Pullman poddar politik psykisk sjukdom på engelska på svenska Rainbow Rowell Ransom Riggs rasifiering recension religion och existens Rick Riordan robotar rymden sagor samhällskritik sammanfattning serier sex Siri Pettersen skriva skriverier skräck språk Star Wars Stephen King Stockholm superkrafter syskon TBR The Grisha thriller Throwback Thursday Top Ten Tuesday true crime tv-serier Twilight ungdomar som får ligga ungdomar/YA utgivning utmaningar vampyrer Veronica Roth videoblogg vill läsa vuxna vänskap zombier ångest ångesthantering övernaturligt övervikt övrigt

Instagram

Populära inlägg