Cinder - Marissa Meyer

05:58

Den här boken köpte jag speciellt för att jag skulle ha med den till Barcelona. Vet inte riktigt varför, men tyckte det kändes som en bra Barcelona-bok. Ändå hann jag inte börja läsa den förrän typ sista dagen (pga segade med Harry Potter and the Chamber of Secrets...), men läste ut på flyget hem.

Berättelsen är en retelling av Askungen, placerat i framtiden och med Askungen som en cyborg. Cyborgs ses som lite sämre än alla andra människor, och tas bland annat helt ofrivilligt till pestforskning och sånt. Cinder ägs av en hemsk person som hatar henne. Hon (alltså Cinder, inte hennes ägare) jobbar i en verkstad med att laga androider och sånt som har gått sönder. Alla pengar hon tjänar går till hennes förmyndare och själv får hon ingenting. Så väljer förmyndaren en dag att Cinder ska skänkas till pestforskning - någon som i princip innebär att gå mot ett säker död. Hela Cinders värld vänds upp och ner och hon får reda på saker om sig själv som hon aldrig kunnat drömma om.

Jag hade totalt skippat den här eftersom jag trodde att den var jävligt cheesy och jävligt förutsägbar och jävligt fånig och jävligt swoonig. Sen när Modernista tog över den svenska utgivningen och ändrade omslagen heeeelt blev jag ändå fångad. Dessa nya omslag är ju väldigt... suggestiva. Tycker jag.

 Och grejen är att boken är exakt allt det där. Fast den är också på ett väldigt märkligt sätt ganska bra. "Retelling av Askungen som SF? Det låter jävligt sunkigt" - som min sambo uttryckte när han frågade vad jag läste. Och det ÄR jävligt sunkigt. Fast inte på ett helt dåligt sätt. Redan efter första kapitlet hade jag ju räknat ut hur hela berättelsen skulle sluta (oberoende av hur Askungen slutar), men det är ändå rätt okej. Huvudpersonen är en sån där typisk "Jag är inte som alla andra tjejer som faller för prinsen!!!!!!" och sen gör hon det och han faller för henne och så dansar de runt varandra. Och det är så jäkla töntigt men ändå rätt underhållande. Och är det inte ibland också lite nice att läsa böcker som en vet precis hur de kommer sluta? Som avbrott i allt det oförutsägbara i vardagen? Jag brukar ju säga att jag tycker att förutsägbarhet är ganska charmigt. Jag har inget emot att veta hur en bok ska sluta (och inte heller spoilers) - det är ändå resan dit som är det viktiga. Inte målet. Och i den här boken finns inte en enda oförutsägbar händelse eller ett enda oförutsägbart element, men det är liksom okej.

Jag måste säga att det är otroligt svårt att säga vad som faktiskt är bra, eller vad jag faktiskt gillar med den här boken. Alltså tempot är inte speciellt högt. Det känns (såhär i efterhand) som att samma sak händer om och om igen fast med olika utfall.

För det mesta tycker jag att Cinder är jävligt fjantig och strular till saker som skulle kunna lösas på ganska enkla sätt. Men det är också rätt befriande att läsa om en kvinnlig huvudperson som är klantigare än vad jag är, och snubblar på exakt alla fel ställen.

Slutsats på det här: Definitivt en guilty pleasure-bok för mig. Egentligen rätt dålig, men väldigt underhållande. Kommer definitivt fortsätta läsa den här serien.

« Cinder | Marissa Meyer | 336 s. | Modernista | 2015 | Goodreads »

Du kanske också gillar

5 kommentarer

  1. Utan att spoila något måste jag säga att Cinder i Cress är fantastisk. Cinder kämpar inte för att få prins Kai, utan för folket. Sedan kommer serien ju säkert ändå sluta med att de levde lyckliga i alla sina dagar, men hon är inget våp utan villig att göra uppoffringar för det som är rätt. Gissar jag rätt kommer du inte gilla Scarlet, men låt inte det stoppa dig! För sedan kommer Cress. :-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Haha, den är våp-diskussionen har vi ju redan haft (och Mary är inte heller ett våp, hon kämpar i första hand för det HON VILL - inte för att få snubben. Men antar att vi aldrig kommer komma överens där). Är typ 100 sidor in i Scarlet och tycker att svinfet blivit en lite tuffare karaktär redan där. Scarlet känns ju dock fortfarande totalt intetsägande än så länge...

      Radera
    2. Och fan, vi måste i den här diskussionen sluta använda ordet "våp", för jag tycker inte att en ska shame:a kvinnor för att de är svaga. Alla kan inte vara starka hela tiden.

      Radera
    3. Du har helt rätt, jag har faktiskt inte ens reflekterat över det! Jag slutar nu. :-)

      Radera
    4. Nej, inte jag heller! Har tyckt att det skavt lite, men inte kunnat sätta fingret på varför. Sen producerade jag ett väldigt långt inlägg om svaga kvinnor i litteraturen som förhoppningsvis kommer upp nästa vecka :)

      Radera

Etiketter

2:a VK 30 dagar A-Ö-boktaggen analys apokalyps att växa upp barn biografi Bokbloggsjerka Bokmässan 2014 boktips Böcker jag minns citat dagbok David Levithan Deliriumtrilogin design Divergent djurrätt droger drömmar dystopi döden Engelsfors-trilogin fakta fantasy/sf favoriter feminism film filosofi Finast i bokhyllan framtiden Fredagssvammel funderingar genus grekisk mytologi gråtvarning Harrow County Harry Potter Haruki Murakami hbtq hemlöshet historia humor Hungerspelen hänt på riktigt Ingrid Olsson intervju Jag är såld på Jandy Nelson jobba i bokhandel John Ajvide Lindqvist Joyce Carol Oates Kane-krönikan Kaosutmaningen 2015 katastrof klass klassiker Korpringarna krig kriminalitet Kurs i Biblioteksvett kärlek Lauren Oliver Legendtrilogin Leigh Bardugo listor litteraturvetenskap Lunar Chronicles lyssna Läser just nu magi magisteruppsats makt Marie Lu mat Melina Marchetta Miss Peregrine's Peculiar Children Mistborn mitt i-utvärdering mobbing mode musik mytologi Neil Gaiman Nick Hornby nordisk mytologi noveller Nytt i bokhyllan Olympens hjältar om mig omslag Patrik Lundberg PAX Percy Jackson Philip Pullman poddar politik psykisk sjukdom på engelska på svenska Rainbow Rowell Ransom Riggs rasifiering recension religion och existens Rick Riordan robotar rymden sagor samhällskritik sammanfattning serier sex Siri Pettersen skriva skriverier skräck språk Star Wars Stephen King Stockholm superkrafter syskon TBR The Grisha thriller Throwback Thursday Top Ten Tuesday true crime tv-serier Twilight ungdomar som får ligga ungdomar/YA utgivning utmaningar vampyrer Veronica Roth videoblogg vill läsa vuxna vänskap zombier ångest ångesthantering övernaturligt övervikt övrigt

Instagram

Populära inlägg