Om skräck aka världens mest subjektivt bestämda genre?

06:02


Eftersom det är skräcktider tycker jag vi fortsätter prata skräck! Jag har fortfarande inte hunnit vidare från Library of Souls, men hoppas på att den ska ta slut snart (fast ändå inte) så jag får hugga in på skräcken jag har i bokhyllan. Idag tänkte jag dock vi skulle snacka lite genreindelning och vad som avgör vad skräck är.

Så himla ofta ser jag slutsatsen "JAG tyckte inte det här var läskigt, därför är det inte skräck" eller varianter på den. Personligen är jag ju av åsikten att skräck inte behöver vara läskigt, utan lite obehag räcker och att skräck till viss del handlar om en viss form av estetik snarare än om ren skrämsel. Till exempel skulle jag räkna nästan alla noveller i Slasher Girls & Monster Boys som skräck - trots att många av novellerna inte var läskiga. Några nådde upp till obehag och kanske typ en gav mig hjärtklappning på riktigt. De flesta var dock bara quirky och jobbade inom ett rent estetiskt skräckspektra (och well, om vi ska vara petiga gör ju till exempel Ransom Riggs det också utan att jag försöker definiera Miss P som skräck. Men jag sa aldrig att min definition var perfekt).

Jag har i alla fall funderat lite över den här definitionen av skräck. Ponera att vi skulle definiera skräck utefter vad som är läskigt för just mig och dig och dig och dig. Det skulle få följande konsekvenser:
1. Ingenting över huvud taget skulle gå att sälja som skräck.
2. Allt skulle kunna falla inom ett möjligt skräckbegrepp.
Att definiera skräck utefter vad som skrämmer just mig urvattnar begreppet och gör det totalt oanvändbart. Vi skulle aldrig veta att vi pratade om samma sak, eftersom vad som skrämmer mig är grundat i mina livserfarenheter och den sociala kontext jag befinner mig inom. Ingen av oss skulle ha samma skräckdefinition. Alltså, ser ni vad oanvändbart det skulle bli? Alltså det går ju inte. Plus väldigt egocentrerat att säga att allt som inte skrämmer JUST MIG inte är skräck.

Som sagt, jag tycker inte att skräck behöver vara läskigt, eller egentligen ens ha ambitionen att vara läskigt (utan mest lite obehagligt och creepy). Även om det förstås är väldigt trevligt att bli skrämd då och då (gudars vad fantastiskt det där adrenalinpåslaget är. Junkie? Jag? 100%).

Vad tänker ni? Vad stoppar ni in i skräck?

Du kanske också gillar

0 kommentarer

Etiketter

2:a VK 30 dagar A-Ö-boktaggen analys apokalyps att växa upp barn biografi Bokbloggsjerka Bokmässan 2014 boktips Böcker jag minns citat dagbok David Levithan Deliriumtrilogin design Divergent djurrätt droger drömmar dystopi döden Engelsfors-trilogin fakta fantasy/sf favoriter feminism film filosofi Finast i bokhyllan framtiden Fredagssvammel funderingar genus grekisk mytologi gråtvarning Harrow County Harry Potter Haruki Murakami hbtq hemlöshet historia humor Hungerspelen hänt på riktigt Ingrid Olsson intervju Jag är såld på Jandy Nelson jobba i bokhandel John Ajvide Lindqvist Joyce Carol Oates Kane-krönikan Kaosutmaningen 2015 katastrof klass klassiker Korpringarna krig kriminalitet Kurs i Biblioteksvett kärlek Lauren Oliver Legendtrilogin Leigh Bardugo listor litteraturvetenskap Lunar Chronicles lyssna Läser just nu magi magisteruppsats makt Marie Lu mat Melina Marchetta Miss Peregrine's Peculiar Children Mistborn mitt i-utvärdering mobbing mode musik mytologi Neil Gaiman Nick Hornby nordisk mytologi noveller Nytt i bokhyllan Olympens hjältar om mig omslag Patrik Lundberg PAX Percy Jackson Philip Pullman poddar politik psykisk sjukdom på engelska på svenska Rainbow Rowell Ransom Riggs rasifiering recension religion och existens Rick Riordan robotar rymden sagor samhällskritik sammanfattning serier sex Siri Pettersen skriva skriverier skräck språk Star Wars Stephen King Stockholm superkrafter syskon TBR The Grisha thriller Throwback Thursday Top Ten Tuesday true crime tv-serier Twilight ungdomar som får ligga ungdomar/YA utgivning utmaningar vampyrer Veronica Roth videoblogg vill läsa vuxna vänskap zombier ångest ångesthantering övernaturligt övervikt övrigt

Instagram

Populära inlägg