När en typ av skrivande uteblir vaknar ett annat

07:30

Det här slog mig i fredags när jag satt med vinden i håret på en motorbåt, påväg hem från klippbad och bokläsning: De senaste månaderna har jag skrivit mer än vad jag gjort på flera år. Nej, inte den typen av skrivande. Att den här bloggen stått tommare än vad den gjort på länge är också ett faktum. Utan det andra skrivandet. Det som kanske kanske någon gång skulle kunna bli en bok.

Hittills har det bara varit lösryckta scener – ganska ofta med händelser som jag själv upplevt. Alltså någon typ av dagboksskrivande, fast jag kan låtsas att huvudpersonen är någon annan. Och därmed också ändra lite på verkligheten. Men samtidigt som tanken om skrivandet slog mig fick jag också en idé om vem den här personen är. Bara en liten liten glimt, två karaktärsdrag som den här personen har. Inte ens ett namn. Inte ens hårfärg. Än så länge är den en ansiktslös person, men min hjärna gav mig en liten hint om vem hen är. Och nu kan jag inte ändra på det, inte tänka ut det ur det jag redan skrivit. Det är liksom uppenbart att hen varit den här personen redan från början. Att jag bara inte fattat det. Vilket betyder (skönt nog!) att personen tar ett steg från att vara jag till att vara någon annan.

Men, i alla fall. Jag har alltid tänkt att jag nog aldrig kommer skriva en hel bok. Att min grej är att skriva OM böcker. Inte att skriva BÖCKER. Men nu tänker jag att det kanske inte är omöjligt ändå. Alltså det är ju inte som att jag inte skrivit på det här sättet innan. Mina lärare i språk älskade mig redan på högstadiet och gymnasiet för att jag skrev skrev skrev (och för att skryta: Jag fick ganska mycket beröm också). Jag skrev ett tag en följetång på en sådan dikt/novell-uppladdningssida och när jag hade som mest följare var det väl runt en 200 eller så. Jag skrev i och för sig aldrig klart den. Men jag vet inte, det känns annorlunda nu. Och jag kan inte låta bli att tänka att det är för att bloggandet här inte sett likadant ut. Jag funderar på hur jag ska väga dessa typer av skrivande mot varandra. Förr brukade jag gå och formulera meningar till recensioner i huvudet, nu formulerar jag helt andra meningar. Jag formulerar karaktärer och händelser. Förlopp. Det är väl liksom ingen slump att inlägget om när jag såg Hollywood Vampires ser ut som det gör liksom. Jag hade börjat formulera situationen redan innan vi gick därifrån – skrev i realtid.

Såååå, grejen är att jag har flera sådana här inlägg liggande i utkastet. Inte alla från i år, i och för sig.
Vill ni läsa mer sånt? Tycker ni det är bra? Bara säg något – ok?????

Du kanske också gillar

7 kommentarer

  1. Vad härligt att ha hittat den typen av skrivande! Jag säger mig ha haft skrivkramp i nästan ett år. Inte skrivkramp när det gäller bloggande, utan när det gäller berättelser. Hoppas hitta tillbaka till det snart.
    Lycka till med din eventuella bok!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Åh, vad tråkigt. Men så måste det ju också få vara ibland. Mitt enda knep är att tänka "Det är som det är" och pyssla med något annat. Men om det är så länge blir det ju jobbigt :(

      Radera
  2. Personligen tycker jag det är väldigt roligt och intressant att läsa om andras skrivprocesser. Det blir lätt ensamt när andra bara skriver om böcker och inte om eget skrivande.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Skrivprocesser vet jag inte riktigt om det kommer bli något om, mest för att det liksom inte är en systematisk process. Jag skriver ner de ord, meningar och händelser som poppar upp i huvudet och låter visionen komma lite i taget liksom. Men vi får se. Om det blir mer skrivande måste jag säkert skaffa mig någon typ av system :)

      Radera
  3. Men å vad kul grattis! Och det är ju trevligt att veta att du kanske skriver något annat när det inte kommer ett blogginlägg varje dag :)

    Men JA hade varit superkul att få läsa mer "sådana" texter!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Åh, kul du tycker det! Alltså känns ju dock av någon anledning mycket mer självutlämnande. Med recensioner och sånt tänker jag sällan "det här är inte tillräckligt bra" när jag själv tycker det är bra. Men vi får se :)

      Radera
  4. Skriv för din egen skull, det du själv vill skiva! Publicera de blogginlägg som känns rätt för dig och tvinga inte ut recensioner enligt en gammal mall bara för sakens skull :)

    SvaraRadera

Etiketter

2:a VK 30 dagar A-Ö-boktaggen analys apokalyps att växa upp barn biografi Bokbloggsjerka Bokmässan 2014 boktips Böcker jag minns citat dagbok David Levithan Deliriumtrilogin design Divergent djurrätt droger drömmar dystopi döden Engelsfors-trilogin fakta fantasy/sf favoriter feminism film filosofi Finast i bokhyllan framtiden Fredagssvammel funderingar genus grekisk mytologi gråtvarning Harrow County Harry Potter Haruki Murakami hbtq hemlöshet historia humor Hungerspelen hänt på riktigt Ingrid Olsson intervju Jag är såld på Jandy Nelson jobba i bokhandel John Ajvide Lindqvist Joyce Carol Oates Kane-krönikan Kaosutmaningen 2015 katastrof klass klassiker Korpringarna krig kriminalitet Kurs i Biblioteksvett kärlek Lauren Oliver Legendtrilogin Leigh Bardugo listor litteraturvetenskap Lunar Chronicles lyssna Läser just nu magi magisteruppsats makt Marie Lu mat Melina Marchetta Miss Peregrine's Peculiar Children Mistborn mitt i-utvärdering mobbing mode musik mytologi Neil Gaiman Nick Hornby nordisk mytologi noveller Nytt i bokhyllan Olympens hjältar om mig omslag Patrik Lundberg PAX Percy Jackson Philip Pullman poddar politik psykisk sjukdom på engelska på svenska Rainbow Rowell Ransom Riggs rasifiering recension religion och existens Rick Riordan robotar rymden sagor samhällskritik sammanfattning serier sex Siri Pettersen skriva skriverier skräck språk Star Wars Stephen King Stockholm superkrafter syskon TBR The Grisha thriller Throwback Thursday Top Ten Tuesday true crime tv-serier Twilight ungdomar som får ligga ungdomar/YA utgivning utmaningar vampyrer Veronica Roth videoblogg vill läsa vuxna vänskap zombier ångest ångesthantering övernaturligt övervikt övrigt

Instagram

Populära inlägg