Varför beskrivningar och bedömningar av tjejers utseende skaver

08:30

Igår var jag på pressfrukost hos Rabén & Sjögren, och med mig hem fick jag Katarina von Bredows nya bok Tappa greppet. Jag älskade von Bredow när jag var i tonåren, så jag högg direkt in på den efter att Dark Matter var slut.

Så kom jag till en passage som skavde jävligt mycket. Bokens huvudperson Hampus tänker för sig själv att det ju finns fler tjejer än hans kärleksobjekt Victoria:

"Caroline är till exempel helt okej. Hon verkar rätt schyst också, även om hon sminkar sig för mycket och Victoria påstår att hon är en bimbo. Minna har snygg rumpa och nästan lika fina bröst som Stella. [...]Tindra är fin. [...] Ellinor i 9d är också snygg. Fast hon sminkar sig för mycket, precis som Caroline. Han gillar naturlighet."

Så började jag fundera på vad som skaver så himla mycket med det här citatet. Först funderade jag över hans utseendefixering, men jag är ingen tonårig kille, de kan mycket väl vara att de kommenterar tjejer såhär. Fine. Sen funderade jag över det här med sminkad vs osminkad, att det är en kille som säger hur tjejer ska vara. Och visst är det problematiskt, men det här är ändå Hampus tankar som stannar i hans huvud (och i en bok visserligen) – och hey, oavsett måste väl en snubbe få ha preferenser? Visst, jag kan liksom ursäkta det också. Så kommer jag ändå fram till kärnan i skavet, varför det ger mig en klump i magen: Ser tonåriga killar på tjejer på det här viset? På det här viset som i som objekt. Visserligen har jag utelämnat bitar i citatet, men inte ens de innehåller någon form av karkatärsdrag hos tjejerna. Problemet med den här beskrivningen av alla tjejer han skulle kunna tända på är att allihopa reduceras till "ser bra ut" (okejdå, förutom Caroline som också "verkar rätt schyst"). Istället för: "Hon är trevlig, henne skulle jag kunna gilla."

Och DÄR ligger problemet. Inte i att Hampus har preferenser, eller att han bedömer tjejernas utseende. Utan att de reduceras till enbart utseende. Och det är en grej som dyker upp i så otroligt många böcker där killar är fokalisatorer. Det är som att författarna inte har tilltro till att deras egna karaktärer är djupare än att de behöver mer än snygghet för att gilla en tjej. Samtidigt som det ger sken av att utseende är det viktigaste i livet, när det faktiskt är en bild som vi behöver bryta. Det hela bekräftar ännu en maktordning där utseende spelar roll (framför allt för tjejer). 

En sak som talar till Hampus fördel är dock att den här uppräkningen av tjejer slutar i ett "Han gillar någon som är robust och självsäker" – det vill säga personlighetsdrag. Men då förstår jag inte riktigt vad läsaren ska med uppräkningen av tjejernas utseenden till. Inget av det som står innan knyter an till den meningen – det är en falsk dikotomi, finns inga motsättningar. 

Eller vad tänker ni?

Du kanske också gillar

4 kommentarer

  1. Åh, vilka tröttsamma beskrivningar! Visst att utseendet förmodligen är det första en tänder på när en ser en ny person (om en nu tänder), men som tonåringar fick sådana här beskrivningar mig att tro att jag inte skulle få någon pojkvän bara för att jag inte sminkade mig och inte hade stora bröst. Fick även höra att jag skulle få svårt att hitta pojkvän pga jag är lång (178 cm), och pojkvännen kan ju inte vara kortare än flickvännen! Så skevt. Och så konstigt och tråkigt att en bok skriven 2017 håller kvar vid objektifiering.
    Bra skrivet av dig!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tja, jag kände ungefär samma. Tjocka personer får liksom vara ensamma resten av livet, så jag trodde inte att någon någonsin skulle kunna gilla mig.

      Tack!

      Radera
  2. Jag håller med i allt du skriver. Det är sådant jag själv reagerar på när jag läser och kan störa mig på när jag läser en bok. Och att ställa utseende mot karaktärsdrag är ganska skevt, för som du säger, det ena kan ju inte utesluta det andra. En sexig tjej som anses snygg kan vara robust och tuff men så kan även en tjej som inte beskrivs positivt utseendemässigt.

    SvaraRadera

Etiketter

2:a VK 30 dagar A-Ö-boktaggen analys apokalyps att växa upp barn biografi Bokbloggsjerka Bokmässan 2014 boktips Böcker jag minns citat dagbok David Levithan Deliriumtrilogin design Divergent djurrätt droger drömmar dystopi döden Engelsfors-trilogin fakta fantasy/sf favoriter feminism film filosofi Finast i bokhyllan framtiden Fredagssvammel funderingar genus grekisk mytologi gråtvarning Harrow County Harry Potter Haruki Murakami hbtq hemlöshet historia humor Hungerspelen hänt på riktigt Ingrid Olsson intervju Jag är såld på Jandy Nelson jobba i bokhandel John Ajvide Lindqvist Joyce Carol Oates Kane-krönikan Kaosutmaningen 2015 katastrof klass klassiker Korpringarna krig kriminalitet Kurs i Biblioteksvett kärlek Lauren Oliver Legendtrilogin Leigh Bardugo listor litteraturvetenskap Lunar Chronicles lyssna Läser just nu magi magisteruppsats makt Marie Lu mat Melina Marchetta Miss Peregrine's Peculiar Children Mistborn mitt i-utvärdering mobbing mode musik mytologi Neil Gaiman Nick Hornby nordisk mytologi noveller Nytt i bokhyllan Olympens hjältar om mig omslag Patrik Lundberg PAX Percy Jackson Philip Pullman poddar politik psykisk sjukdom på engelska på svenska Rainbow Rowell Ransom Riggs rasifiering recension religion och existens Rick Riordan robotar rymden sagor samhällskritik sammanfattning serier sex Siri Pettersen skriva skriverier skräck språk Star Wars Stephen King Stockholm superkrafter syskon TBR The Grisha thriller Throwback Thursday Top Ten Tuesday true crime tv-serier Twilight ungdomar som får ligga ungdomar/YA utgivning utmaningar vampyrer Veronica Roth videoblogg vill läsa vuxna vänskap zombier ångest ångesthantering övernaturligt övervikt övrigt

Instagram

Populära inlägg