Snälla Dublin, bli ett bra hem åt mig

14:17

I år kommer inte bli året då vi lägger trätrall på balkongen. Inte det året då jag sitter och läser böcker eller löser korsord i den för oss nya rottingsoffan. Inte året då vi styr upp arbetsrummet. Inte året då vi har semester tillsammans hemma utan att jag är sjuk. Inte året då jag dricker ljummet boxvin med mina kompisar i Stockholms parker. Jag kommer lämna nya relationer som kunde ha blivit mer. Jag kommer lämna halvnya relationer jag inte fått tillräckligt med tid med. Jag kommer lämna gamla relationer jag kommer sakna som fan.

Jag har gråtit mig till sömns rygg mot rygg med Victor. I bilen när jag tänker på alla roadtrips som inte kommer bli av. Vi har gråtit i soffan efter ett skämt för att vi vet att den där spontaniteten i vardagen kommer utebli. FaceTime och att ses några gånger i månaden är inte samma sak.

Ibland kommer vi ses i Stockholm, ibland i Dublin. För nu ska Dublin bli min stad, min helt egna. Jag ska lära mig nya gator, skaffa en ny puls, skapa ett eget liv på ett nytt ställe. Jag ska kräva att han postar mig alla lördagskryss och skickar kattbilder varje dag, att mina vänner tar med sig svenskt kaffe. Jag ska bygga en ny växtsamling, skaffa ett telefonnummer med landskod +353, dricka färskare Guinness, upptäcka nya microbryggerier. Jag ska se Eels och Ariel Pink, förhoppningsvis dricka ljummet boxvin med nya kompisar i nya parker.

Jag kommer gråta mig till sömns fler nätter, många av dem ensam – inte rygg mot rygg med livets bästa person. Jag kommer se honom åka, jag kommer åka från honom. Jag kommer gå sönder, men jag kommer bli ny.

Mamma, gråt inte för mig. Victor, gråt inte för mig. Jag kommer tillbaka. Tanken är ett år. Det blir kanske mer, kanske mindre. Jag kanske stannar en vecka och inser att det var livets sämsta beslut. Men jag klarar mig alltid. Jag gör det. Och vad fan är ett år när vi har en livstid? Jag kanske kommer ångra att jag åkte i ett år, men om jag inte åker kommer jag ångra resten av livet att jag inte gjorde det.

Den 26 juni flyttar jag till Dublin för att jobba på Hewlett-Packard som teknisk support. Snälla, snälla Dublin, bli ett bra hem åt mig.

Du kanske också gillar

12 kommentarer

  1. ANNA!! LYCKA TILL SÅ HIMLA MYCKET! Hoppas det blir fint - och blir det inte så vågade du ändå!! Så häftig grej är så glad för dig hoppas så det blir värt det och att du får en massa nya minnen och upplevelser och vänner osv - allt låter så platt men ja. Massa kärlek du är så bra!

    SvaraRadera
  2. Lyckliga du, hälsa James Joyce!

    SvaraRadera
  3. Oj, vilket häftigt beslut! Inte många som skulle våga det, hoppas det känns bra för dig. Lycka till!

    SvaraRadera
  4. Åh stort lycka till Anna ! Hoppas du trivs på ditt nya jobb och att du också kan njuta av Irlands fina vyer :) Heja dig, du är stark!

    SvaraRadera
  5. Åhh, vad roligt och modigt av dig! Att faktiskt våga göra något man drömt om trots att man liksom har vänner och en man i Sverige tycker jag är extremt modigt av dig! Jag hoppas verkligen att det kommer bli bra för dig i Dublin! Min väns bror flyttade till Dublin för ca fyra år sedan för att jobba med samma sak som du, och han har knappt varit hemma sen dess :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hehe, jag tänkte nog inte bli borta så länge (men det säger väl alla, right?). Men ett år ska jag nog stå ut :)

      Radera
  6. Men åh så himla spännande och kul och allt!! Snälla blogga lite om din resa? Pretty please? :)

    SvaraRadera

Instagram

Populära inlägg