Sagan om sagorna

Please, don't wake me, no, don't shake me / Leave me where I am, I'm only sleeping

2012-02-13T19:06:00.002+01:00

Genom facebook (alltid facebook, eller hur?) fick jag reda på att en tjej som går i min årskurs i skolan fått skriva en text för SvD om hur svininfluensavaccinet förändrade hennes liv. Hon upptäckte nämligen efter ett tag att hon var en av flera ungdomar och barn som fått narkolepsi av vaccinet.
Nu är det ett helt gäng barn och ungdomar som har fått skriva texter/blivit intervjuade till SvD's hemsida. Texterna och intervjuerna handlar just om hur det är att leva med narkolepsi. Mina bekanta skriver bland annat:

"Jag vill kunna skratta igen, oavbrutet i flera minuter. Jag vill kunna njuta av ett skrattanfall istället för direkt förbereda mig på att kataplexianfallet snart kommer bryta ut."

Jag har inte hunnit läsa alla texter än, men de jag läst är riktigt bra. Jag blir så himla arg över att saker ska stressas fram. Jag inser hur lyckligt lottad jag är som "bara" fick feber och låg helt däckad i några dagar av vaccinet. Det hade kunnat vara värre. Mycket värre.

Texterna går att hitta här. Tjejen som går på min skola heter Daniela Dahl och hittas på rad 4, den fjärde från vänster.

(Rubrikreferns: The Beatles - I'm only sleeping)

Om framtiden och om att läsa ungdomsböcker

2012-02-13T12:13:00.000+01:00

Framtiden. Där framme ligger den. Skimrande, och precis det jag gör den till. I vår tar jag studenten. I höst kan jag göra vad jag vill. Nåja, jag kan inte bli läkare eller veterinär, eller något sånt, för riktigt så bra betyg har jag inte. Men låt oss säga att jag har så pass bra betyg att jag ändå har rätt stora valmöjligheter.
Ibland är det fantastiskt - det där att ha valmöjligheter - men lika ofta kan det vara en förbannelse. I det här fallet är det nog både och. Den där känslan av att det är nu det gäller, det är nu kan jag börja forma mitt liv och vad jag vill jobba med sedan. Den känslan är så stor att den nästan svämmar över i mig. Samtidigt är valmöjligheterna så många att jag får beslutsångest. Visserligen är jag fullt medveten om att en sak inte utesluter en annan. Om jag väljer att bli något nu behöver inte det betyda att jag inte kan göra något annat senare.

Nu när jag på senaste tiden läst mycket ungdomslitteratur (främst Mitt klimatkatastrofala liv och Pojkarna, recensioner kommer inom kort) så tänker jag att de skulle vara sådana utmärkta diskussionsunderlag i skolan. Och att bli lärare är alltid något som legat och grott långt bak i mitt huvud. Lärare i svenska och historia. Det vore något det. Samtidigt vill jag bli bibliotekarie, författare, journalist, radioproducent, jobba på förlag och tja, resa världen runt.

Att jag vill jobba med, mot, till, i närheten av ungdomar är i alla fall något som är säkert. Få dem att läsa, tänka, prata, diskutera, känna. Det fanns några (lärare och bibliotekarier, mest) som fick mig att göra det när jag var yngre. Jag är fortfarande ungdom, och det finns fortfarande människor som gör det där för mig. När jag blir äldre vill jag bli den som åtminstone försöker.

Tja, framtiden finns där. Och nu börjar det bli dags att forma den, att ta den någonstans. För första gången sen jag började gymnasiet så vet jag inte vad jag ska göra i höst. Det känns skrämmande och fantastiskt på samma gång. Skrämmande för att jag lämnar något som är tryggt, och för att jag är rädd att jag sluta upp med att inte föra någonting. Fantastiskt för att jag kan göra precis vad jag vill. Och jag vill göra allt.

Döda flickors dans

2012-02-12T12:22:00.000+01:00

Titel: Döda flickors dans
Författare: Rachel Caine
Antal sidor: 320
Format: Storpocket
Bokförlag: Styxx Fantasy
Köp den här: Adlibris | Bokus | Bokia
Var jag fått den ifrån: Recensionsexemplar

Den här boken tar vid på exakt samma ställe där Glashuset slutade. För att inte spoila för er som inte läst Glashuset till slut än så tänker jag inte tala om hur boken börjar.
Nåja, kärleksberättelsen mellan Claire och Shane fortsätter.

Shanes pappa återvänder till staden för att göra slut på vampyrerna. Snart blir även Shane indragen - så pass mycket att han blir av med sitt Beskydd. Claire och Eve försöker göra allt som står i deras makt för att rädda Shane ur vampyrernas rättssystem, men de har inte mycket tid på sig.

Jag satt som på nålar genom hela den här boken. Jag kunde knappt sluta läsa när jag väl kommit in i den. Som tur var sammanföll läsningen av den här boken med att jag fick feber och hosta, vilket gjorde att jag inte BEHÖVDE sluta läsa heller.

Egentligen så finns det inte mycket mer att säga om den här än om Glashuset. Jag är fortfarande kär i Shane, Claire är fortfarande trovädig, vampyrerna är fortfarande onda, språket är fortfarande enkelt och berättelsen står fortfarande inte still. Bara det faktum att den börjar redan på topp och sen bara eskalerar är väl bevis på sistnämnda.

Jag tycker att det är bra variation i samma miljö. Den upprepar sig inte, utan fortsätter.

Andra har läst: Bookis | Fiktiviteter | Pocketlover | Swedish Zombie

Böcker jag minns # 15-16: Gardellördag

2012-02-11T13:00:00.000+01:00

Idag blir böcker jag minns en liten specialare. Dels för att jag kommer ihåg två stycken böcker, och dels för att Fiktiviteter utlyste en Gardellördag. Det här inlägget kommer både dels handla om när jag läste två utav mina favoritböcker någonsin, och dels om min relation till Gardells skrivande.

Jonas Gardell. När jag var yngre och såg honom på tv förstod jag inte alls grejen. För mig var han bara homosexuell. Ni vet, sådär som man kan tänka om folk man inte känner till så väl. De är ingenting annat än rött hår, glasögon eller bara arga, bara ledsna eller bara glada.. Eftersom homosexualitet inte var något som jag hade bekantat mig med när jag var liten så var det för mig en utmärkande egenskap i sig. Och Jonas Gardell var för mig bara och endast homosexuell.

Senare skulle han få en mycket större betydelse för mig. Det som jag såg när jag var liten skulle bli en enorm tillgång för min självkänsla.

Det var på Tumba bibliotek det började. Som så många gånger båda innan och efter. Ungdomsbibliotekarien hade plockat fram för slag på böcker åt min klass inför något lästema vi skulle ha i skolan. För en gångs skull var det inte riktigt någon som lockade mig. Men jag tog en i alla fall. Ett ufo gör entré. "Coolt namn, coolt omslag. Den tar jag." var det enda som fanns i mina tankar då.

Enda sen jag varit liten har jag känt mig annorlunda. Redan i sexårs hade jag svårt för att hitta vänner som var som jag. I högstadiet blev det värre. Fastän det var folk runtomkring mig kände jag mig ofta ensam. Kanske mest för att jag inte hade någon att prata med, och inte heller vågade lita på någon. Vid lästillfället var jag alternativ och kallade mig själv för punkare. Jag har aldrig varit så olik någon annan som då, varken förr eller senare.

Att läsa Ett ufo gör entré var en befrielse. Den handlar nämligen om att man inte måste vara som alla andra. Jag var aldrig som andra i högstadiet, och varje gång någon talade om det för mig tog jag åt mig. Jag tog åt mig, eftersom samhället matat mig oavbrutet med att det är BRA att vara som alla andra. Den här boken talar om att det är minst lika bra - om inte bättre att inte vara som alla andra.

När jag hade läst Ett ufo gör entré kunde jag inte få nog och läste En komikers uppväxt direkt efteråt. Jag kunde inte låta bli att känna att dessa böcker var skrivna för MIG, och för sådana som mig. Jag behövde dem. Jag behövde läsa dem så himla mycket. Fortfarande är det två utav de bästa böcker jag läst, även om jag glömmer bort att jag älskar dem. Men efter det här kanske det är dags för en omläsning?

Tolvårige Juha Lindström är klassens clown. Att vara rolig är det enda han är bra på. Genom Juha får vi lära känna hans mamma Ritva, pappa Bengt, lillasyster Marianne och dvärgkaninen Prutten - och klasskamraterna förstås: bästa vännen Jenny, som har ett fult hårspänne i sitt fula hår och som Juha skäms för, den mobbade Thomas som har en galen tysk mamma, och de elaka Lennart och Stefan. En komikers uppväxt speglar en generations uppväxt i sjuttiotalets svenska förort är en av de roligaste och samtidigt sorgligaste barndoms skildringarna i modern svensk litteratur.

I Ett ufo gör entré återvänder Jonas Gardell till Juha och Jenny och de andra barnen i Sävbyholm, som vi lärde känna i En komikers uppväxt. 70-tal är på väg att bli 80-tal. Det är kärnkraftsdebattens år, discots och John Travoltas år, punkens och Sex Pistols år. Nu är de 15 år gamla och går snart ut grundskolan. Rolig, sorglig, grym, träffsäker, fräck

En olustig början

2012-02-10T16:04:00.000+01:00

Titel: Syskonen Baudelaires olycksaliga liv del 1: En olustig början
Författare: Lemony Snicket
Antal sidor: 171
Format: Pocket
Bokförlag: Richters (numer Damm/B. Wahlströms)
Köp den här: Är slutsåld på de flesta ställen, men går att hitta begagnad på Bokbörsen
Var jag fått den ifrån: Köpt på Bokbörsen

Syskonen Baudelaire är tre. Den äldste heter Violet. Hon är mästare på att uppfinna saker, och när hon knyter upp sitt hår vet man att hennes hjärna går på högvarv. Mellanbarnet heter Klaus och älskar att läsa. Han glömmer heller nästan ingenting utav det han läst. Den tredje och yngsta är lilla Sunny, som bara är en liten baby. Hennes favoritsysselsättning är att bita i saker, och om man inte vaktar sina fingrar kan man få henne hängande där.

En dag när syskonen Baudelaire är på stranden ser de siluetten av en konstig man komma emot dem. Först blir de rädda, men sen inser de att det bara är herr Poe, en vän till deras föräldrar. Han kommer med den mycket sorgliga nyheten att huset de bor i har brunnit ner, och allt som de älskar brann med det. Den största förlusten är ändå deras föräldrar. Deras älskade föräldrar brann inne i huset.

Boken börjar alltså med att syskonen blir föräldralösa, och bättre blir det inte. De får flytta till den ruskige greve Olaf, som egentligen bara är ute efter den store Baudelaire-förmögenheten.

Det jag gillar allra mest med den här boken är den smygande barn-gotiken. Allt är hemskt, och när dåliga saker händer är det inget konstigt, utan bara ännu en grej i raden av andra grejer.

Jag har faktiskt inte läst dessa böcker tidigare, trots att jag så maniskt var tvungen att samla alla nu. Dock har jag sett filmen, som är ett rent mästerverk.
I böckerna (har hunnit läsa Reptilrummet också, recension kommer senare) älskar jag berättarstilen. Att det faktiskt finns en berättare genom boken, och att berättaren vet mer än de stackars barnen. Berättaren (Lemony Snicket) varnar oss i förväg när något hemskt händer, förklarar krångliga ord och upprepar ideligen att det inte är någon bok för känsliga läsare.

Trots hemskheterna är det en ganska mysig bok, men jag kan inte påstå att jag känner mig berörd av den. Jag har på senaste tiden funderat över mina olika betygsgrader, och kommit fram till att det nog är skillnaden mellan 3 och 4 i betyg. 3 är "bara en bra bok", medan 4 är "en bra bok som jag blir berörd av". Därmed är det en 3:a som gäller för den här boken.

Penguin Ink

2012-02-09T12:38:00.000+01:00

Okej. Okej, okej, okej. Jag hatar Penguin Ink. JAG HATAR PENGUIN INK, hör ni det? Jag hatar Penguin Ink av den enkla anledningen att omslagen är så satans snygga. Jag postade två stycken tidigare i veckan, men det finns fler. Många fler. Många fler som jag inte bara vill ha, utan BEHÖVER. De är så otroligt snygga att jag nästan blir upprörd.

Jag funderar på att göra en stor beställning därifrån om jag har råd efter att ha bokat en Prag-resa. I den kommer nog The Accidental, Notes on a Scandal, High Fidelity och The Women in Black ligga (den sistnämnda är alltså inte från Penguin Ink). Bra anledning till att börja läsa mer på engelska? Ohyes!

Några av mina favoriter:

Sjuk-blogg

2012-02-09T10:53:00.001+01:00

Jag ligger hemma med hosta och 39 graders feber, så om det blir lite tomt här så handlar det inte om att jag glömmer bort att blogga.

Läser gör jag dock! Bob Dylan blev satt på paus, för jag orkar inte läsa en så krånglig bok när jag är sjuk.

Istället har jag hunnit läsa både Döda Flickors Dans och Mitt klimatkatastrofala liv, samt börjat på Pojkarna. Igår läste jag hela 560 sidor på en dag, och det måste nog vara mitt rekord någonsin!

Bokmässan 2013

2012-02-08T09:36:00.001+01:00

Det kanske verkar lite tidigt att börja prata om Bokmässan 2013 när årets bokmässa inte ens har varit än. Tja, det är det väl, men idag släpps temat för Bokmässan 2013. Den här gången är det Rumänien som kommer stå i fokus!

Vad tycker ni? Roligt/tråkigt tema? Jag själv tror inte att jag någonsin har läst någon rumänsk litteratur, så jag får väl göra det. Men det får bli NÄSTA år. Nu ska jag försöka fokusera på Norden.

Tematrio: Bokbloggar

2012-02-07T16:45:00.001+01:00

Den här veckan har Lyran temat bokbloggare. Jag är fortfarande inte så himla bra på det här med bokbloggar, så kända/mindre kända, det struntar jag i. Jag tar tre jag gillar helt enkelt!

Tidigare har jag (pinsamt nog) inte kollat in de andra utav bokmässans bloggambassadörers bloggar speciellt väl. Jag på min höjd bläddrat igenom dem lite snabbt och sen fastnat för vissa, och inte fastnat för andra. Nu efter inspirationsträffen har jag tagit mig lite mer tid att titta igenom några bloggar i alla fall. En utav de jag gillar bäst är Sofies bokblogg. Sofie och jag är de enda i gruppen om 20 som är under 20 år, och det känns skönt att det är någon mer än jag som är det i alla fall!
Schitzo-Cookie har en väldigt trevlig bokblogg. Jag gillar verkligen när hon videobloggar, för hon verkar så himla gullig och trevlig.
Sigrid skriver bloggen Granspiror och Silvervioler och verkar också som en himla trevlig tjej. Som person verkar hon ha många kvalitéer som jag uppskattar, och även som bokbloggare är hon väldigt uppskattad hos mig.

Tips inför bokrean!

2012-02-07T16:01:00.001+01:00

Fick för en stund sen mejl från Bokus om att de har släppt bokningsfunktionen inför bokrean. Jag kollade igenom rea-avdelningen lite snabbt, och mina ögon föll på två böcker som det har pratats mycket kring på senaste tiden.

Cirkeln har ju precis kommit ut i pocket, och då är det tydligen läge att rea ut den inbundna varianten. Om du gillar inbundet bättre än pocket (och har ett medmera-kort) kan du lägga på 15:- på priset och få den i det formatet istället. Om du inte äger ett medmera-kort så får du lägga på en tia till. Den hittas här. Min recension hittar du här.

Hungerspelen gavs ut i en inbunden variant med alla böckerna i en bok den första februari i år. Tydligen så är den redan på rea. Om du föredrar pocket kan du ju köpa de för 43:- styck. Om det gör det samma kan du istället köpa denna variant som kostar mindre än 2 utav pocketarna. Ynka 75:- kostar den. Den valde jag att klicka hem, så får vi se var jag gör av med mina pocketar sen. Boken hittar du här. Min recensioner hittas här, här och här.

Edit: Såg nu att Adlibris också har släppt bokningsfunktionen inför sin bokrea, och där kostar Cirkeln 65:-! Hungerspelen, trilogin i en bok, kostar 75:-, precis som på Bokus.

Så himla taggad inför bokmässa!

2012-02-06T21:37:00.001+01:00

I helgen har jag varit en sväng till Göteborg för att träffa en massa bloggambassadörer.

Klockan fem gick jag upp igår morse för att ta bussen som fick klockan sex. Mitt tåg gick inte förrän 8 från Stockholms central, men man kan aldrig lita på lokaltrafiken här.

Tågresan ner var mysig. Jag satt i en tyst avdelning = mycket lästid utan att störas av skrikande barn eller kacklande ungdomar. Hann läsa en hel bok, och den kommer det recension på senare i veckan.

Väl i Göteborg hann jag träffa en vän innan det var dags att checka in på det fantastiska hotellrummet (jag som knappt bott på hotell förut!) på Gothia.

Äsch, jag ska inte berätta allt för detaljerat vad vi gjorde, men det har varit fruktansvärt trevligt. Alla är så sjukt trevliga. Jag är verkligen imponerad över att de fått ihop en så trevlig grupp! Jag ville inte riktigt åka hem idag, men det var jag ju tvungen till, tyvärr.

Snyggt på engelska

2012-02-06T12:55:00.000+01:00

Trillade över dessa omslag och höll på att klicka hem dem utan att ens läsa vad de handlar om. Meeeeen när de kostar 120:-/st på Adlibris känner jag att jag nog inte vill köpa dem helt lättvindigt - även om jag skulle kunna ha dem stående i bokhyllan olästa endast för de fantastiska omslagen.

Notes on a Scandal

The Accidental

Pojken i randig pyjamas

2012-02-05T12:19:00.000+01:00

Titel: Pojken i randig pyjamas
Författare: John Boyne
Längd: ca 5,5 h
Format: Ljudbok (skivor + skiva m mp3-filer)
Uppläsare: Peder Falk
Bokförlag: Damm
Köp den här: Verkar vara slutsåld som ljudbok, men pappersboken finns att köpa på dessa ställen: Adlibris | Bokus | Bokia
Var jag fått den ifrån: Köpt i bokhandel (ej på internet)

Bruno är 9 år gammal. Han har levt sitt korta liv i en väldigt skyddad miljö, tillsammans med mamma, pappa och storasyster Gretel i ett stort hus i Berlin. En dag beordrar furien (Brunos eget ord) hans pappa att stationera sig i Alschwtiz (också hans eget ord), och han tar med sig hela familj för att bo där. Till en början känner sig Bruno hemskt ensam, men under en upptäcksfärd i skogen runt huset träffar han på Schmuel. Problemet är bara att de inte kan leka med varandra, för Schmuel är på andra sidan staketet. Samtidigt som Schmuel börjar berätta sin berättelse - om hur de fick flytta från sitt hem och blev tvingade att bo tillsammans med en annan familj i ett endaste rum, hur de fick trängas på tåget till Auschwitz - börjar Bruno fundera på varför staketet stänger honom borta från alla barnen som finns där inne, och om nu judarna och icke judarna är i konflikt med varandra; varför kan de inte bara prata om det?

Berättelsen bygger mycket på Bruno naivitet. Han berättar att han minsann OCKSÅ blev tvingad att flytta ifrån sitt hem och åka tåg dit. Han undrar varför det inte kom några från det där fullpackade tåget till hans tåg, för där fanns det jättemycket plats.

När jag gick in på boken på Adlibris står det att det här är en bok för barn 9-12 år. Jag vill bara tala om att det här INTE är en barnbok. Herregud, jag skulle aldrig se det här som en barnbok. Jag hade nog blivit helt förstörd om jag hade läst den här boken i den åldern.

Eftersom jag har lyssnat på boken kan jag inte riktigt svara på hur språket är, men jag tycker inte att det är speciellt mycket bildspråk. Jag får massor av bilder i huvudet när jag lyssnar, men det beror nog snarare på att jag sett filmen än att det är ett målande bildspråk. Förresten, på tal om filmen: Det här är en fruktansvärt fin bok (och film), men allt blir förstört om man vet hur den slutar. Eftersom jag såg filmen innan visste jag vad som skulle hända på slutet, och hela berättelsen genomsyrades och förstördes av det. Om jag inte hade vetat hade jag liksom BARA tyckt att den var bra. För det ÄR en bra berättelse. Bara inte om man redan vet hur den slutar.

Om jag ska säga åt er vilket ni ska göra: Läsa boken eller se filmen så säger jag: SE FILMEN. Den bygger upp stämningar på ett helt annat sätt än (ljud)boken, och slutet kommer inte lika pang på i filmen.

Att läsa på engelska

2012-02-04T12:02:00.000+01:00

Det är något jag är väldigt dålig på. Det är också något som jag skulle bli bättre på. Grejen är att det inte alls är så att jag tycker att det är svårt att läsa på engelska. Det är bara inte lika enkelt som att läsa på svenska. Det går lite långsammare, och jag vill sällan ta mig den tiden.

Jag hade tänkt att det här skulle få bli året då jag prövar mig på lite mer böcker på engelska. Just nu håller jag till exempel på att läsa Bob Dylans Chronicles på engelska. My life as a white trash zombie och Thorugh the looking glass (alltså Alice i Spegellandet på svenska).
Dessutom har jag beställt tre böcker på engelska. Det känns lite som en risk, men jag vill verkligen läsa dem, och de finns inte på svenska. Vilka tänker jag inte tala förrän de kommer, men som ledtråd kan jag säga att alla tre finns med bland mina önskelistor!

Hur gör ni? Läser ni mycket på engelska?

Glashuset

2012-02-03T12:53:00.000+01:00

Titel: Glashuset
Författare: Rachel Caine
Antal Sidor: 312
Format: Storpocket
Bokförlag: Styxx Fantasy
Köp den här: Adlibris | Bokus | Bokia
Var jag fått den ifrån: Recensionsexemplar

Sextonåriga Claire har lyckats övertala sina föräldrar att plugga på universitetet i Morganville. Hon vill verkligen bevisa för dem att hon klarar av det, men allt börjar tråkigt när hon råkar stöta sig med skolans "drottning". För att fly undan mobbing, misshandel och till och med dödshot flyttar hon in hos Eve, Shane och Michael. De berättar om någon som hotar henne ännu mer; Vampyrerna som styr Morganville. Och de vill ha Claire.

Ska jag vara ärlig? Heeeeelt, helt ärlig? Det som fick mig att vilja läsa de här böckerna var... tamtaram: Kanten, sidkanten, inte ryggen utan alla andra kanter, är svarta. Och det är så snyyyyyyyyggt!

Nu ska jag sluta vara ytlig och lite fånig och fokusera på innehållet istället. För det här är verkligen mer än bara en cool utsida.

Varje gång jag börjar läsa en vampyrbok slår jag på skepticism-glasögonen. Det är något jag kallar för Twilight-syndromet. Twilight har nämligen fått mig att tycka att vampyrer är skittråkiga. Jag överdriver inte. Vampyrerna i Twilight är mesar som varken är onda eller äter människor. Dessutom glittrar de i solskenet. Hur fånigt är det inte? Nej, vampyrer ska vara ONDA. Jag avstår hellre från egenskaper som snabbhet och extrem styrka för att ge plats åt ONDSKAN. Det är de två viktigaste sakerna med vampyrer: De är onda och de äter människor. Sen ska de vara extremt charmiga och förföra unga tjejer som de sedan kan äta upp. Precis så. Alternativt ha någon konstig dragningskraft som gör att de snärjer vanliga människor och sen kan äta upp dem. Vampyrer ska se sig själv som förmer än människorna, och därför blir de INTE vän med människor, och absolut inte KÄRA i dem.
Vampyrerna i den här boken får.... GODKÄNT. Det här är vampyrer fo' real.

Vidare så gillar jag berättelsen. Den står aldrig still. Det blir aldrig tråkigt. Den är rejält spännande dessutom. Språket är enkelt. Det bär berättelsen, men man tänker inte nämnvärt på det. Sidorna bara flyger förbi, och vips så har man läst jättelångt.

Claire har det där som som gör att karaktärer känns så himla trovärdiga - hon är inte perfekt. Däremot är hon lätt att tycka om, för även om hon inte är snygg och populär är hon modig och har lite jävlar anamma i sig. Hon är drivig och smart.

Jag hängde upp mig ganska mycket vid Shane. Jag blir själv lite fnittrig och rosabubblig när han är med.

Jag ser verkligen fram emot att läsa kommande böcker, och hoppas verkligen att de inte slutar översätta mitt i serien (som de till min lillasysters besvikelse gjorde med t ex Sookie Stackhouse/True Blood)

Sammanfattning Januari

2012-02-02T12:40:00.000+01:00

Den här månaden hann jag med 9 stycken böcker. Det känns himla bra faktiskt. Det är nog ett januari-rekord! Igår blev jag dessutom klar med Pojken i randig pyjamas, vilket får mig att fundera på om min utmaning om 50 böcker i år kanske är lite mesigt. Jag menar, det har gått typ en månad in på året, och jag har redan hunnit igenom 10 böcker.

Glashuset har jag tyvärr inte hunnit skriva om än. Konsten att bokblogga har jag inte heller skrivit om, och ämnar inte göra det. För första gången på väldigt länge har jag inte hunnit med att skriva om böcker jag läst. Nu har jag liksom hunnit avsluta två stycken (tre om man räknar med Konsten att bokblogga) utan att skriva. Nåja, de dyker upp här så småningom!

De här har jag läst den här månaden:

Medelbetyg: Eh, tja, TYP en fyra (3,8 om man ska vara exakt. Det är inte jag).

Över lag har det bokmässigt varit en FRUKTANSVÄRT bra månad. 3 stycken fempoängare (Under kupolen, Fatta eld och Revolt) och 3 stycken fyrapoängare (Orgasmboken, Cirkeln och Glashuset). En månad att vara nöjd med, med andra ord.

Antal sidor blev 3140.

Syskonen Beaudelaires olycksaliga liv del 7: Den bedrövliga byn är min

2012-02-01T14:04:00.001+01:00

Ni vet när man letar efter något man tror är omöjligt att hitta, och egentligen har förlorat allt hopp? Sen kommer man på ett ställe som man inte letat på, som egentligen var det mest uppenbara. I mitt fall var det stället Akademibokhandeln.

Jag borde ha sett tecknen hela tiden. Jag började samla på böckerna för att jag hittade de tre sista på rea där. Efter det har jag jagat resten. Vissa lätta att lokalisera, vissa svårare. Men alla gick att få tag på, ny eller begagnad.

En var dock svårare än de andra. Bok nummer 7, Den bedrövliga byn.

Tecken nummer 2 var att jag fick ett presentkort på Akademibokhandeln i julklapp. Ni behöver inte ens (som jag) tro på ödet eller synkronisitet för att inse att jag åtminstone borde ha TÄNKT på Akademibokhandeln. I efterhand är det nästan pinsamt att jag inte gjort det.

Nåja, nu är samlingen komplett. Nu kan jag känna mig lugn.

Ni som fortfarande söker: Akademibokhandeln i Haninge har några ex kvar fortfarande.

3

2012-01-31T12:22:00.000+01:00

Den här veckan sjönk tack och lov antalet nya böcker i bokhyllan ännu mer. Det skulle bli jobbigt om jag fick 11 nya böcker varje vecka. I så fall skulle jag ha nästan 600 fler böcker när 2012 är slut än när 2012 började. Hua.

Nåja. De två understa är jag nog helt säker på att ni kan läsa texten på. Den översta är Konsten att bokblogga.

Glashuset har jag redan börjat läsa. Än så länge är den jäkligt bra. Vampyrer på det sätt jag vill ha dem. Farliga, går inte att lita på och onda. För vampyrer är ONDA. Just det. ONDA. Inga mesar som i Twilight! Döda flickors dans är fortsättningen som släpptes nyligen.

Tematrio: Olästa författare

2012-01-30T21:55:00.000+01:00

Den här måndagen är tematrion Olästa författare. Jag väljer tre stycken från min boktolva.

August Strindberg
Nu när det är Strindberg-år och allt så känner jag att det är dags. Jag mjukstartade med att se Dödsdansen på Stadsteatern i december, och ska se Spöksonaten på Dramaten i februari. Sen ska jag våga mig på litteraturen också!
Jane Austen
Henne fick jag ju ett litet smakprov på i Stolthet och fördom och zombier, och jag gillade det. Nu vill jag ha Austen själv. På originalspråk.
Stig Larsson
På svenskan i skolan tittade vi på ett klipp ur Babel, där Horace Engdahl och Stig Larsson blev intervjuade tillsammans. Jag blev såld!

Efterlysning

2012-01-28T23:10:00.001+01:00

Okej, nu vet jag inte vad jag ska göra längre. Jag letar desperat efter Den bedrövliga byn, del 7 i Syskonen Beaudelaires olycksaliga liv. Den kan ju inte bara... inte finnas. Någon måste ju sitta inne med ett exemplar som den inte vill ha. Om DU gör det, hör av dig till mig så kan vi diskutera pris!

Bokbloggsjerka 27 – 30 januari

2012-01-28T22:49:00.000+01:00

Nu var det ett tag sedan jag var med i bokbloggsjerkan, men den här helgen får det bli dags igen!

Veckans fråga: Om du hittar en bok du gillar går du då bananas för att få tag på samtliga böcker som denna författare har skrivit?
Kort svar: Ja.
Långt svar: Nja. Det beror lite på. Framför allt går jag bananas om det är en serie (till exempel Syskonen Beaudelaire). John Ajvide Lindqvist har jag också varit bra på att samla. Saknar bara Låt den rätte komma in och Hanteringen av odöda av de som finns i pappersform. Något som jag däremot är myyyyyycket noggrannare med är att alla böcker ska vara i samma format. Har tidigare fått Låt de gamla drömmarna dö i danskt band, men nu har jag även köpt den på pocket. Och det endast för att jag har resten av böckerna i pocket...

Har du en bokblogg och tycker det här verkar roligt? Klicka då här!

Fan art-tävling

2012-01-27T12:39:00.000+01:00

Jag såg Rabén & Sjögrens hemsida att de just nu har en tävling kring Cirkeln (som jag skrev om igår). Tävlingen går ut på att man ska skicka in egna bilder av karaktärerna i boken. Jag tänkte själv inte delta, men vill tipsa andra. Är väldigt spänd på att se alla bilder sen i alla fall! Om man är med kan man vinna ett ex av den kommande boken Eld, som är del två i trilogin.

Klicka på bilden för att komma till tävlingen!

Cirkeln

2012-01-26T19:15:00.000+01:00

Titel: Cirkeln
Författare: Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren
Antal Sidor: 515
Bokförlag: Rabén & Sjögren
Köp den här: Adlibris | Bokus | Bokia

En magisk kraft får sex väldigt olika tjejer att samlas i folkparken under blodmånen. Anna-Karin har blivit mobbad i hela sitt liv. Minoo är bäst i allt, men inte har några vänner. Rebecca vågar fortfarande inte tro att hennes pojkvän älskar henne. Ida är populär och mobbar alla de som är svaga. Linnéa är alternativ och har vuxit upp med alkisföräldrar. Vanessas mamma var 17 när hon fick henne, men vägrar låta Vanessa växa upp. Ingen utav känner varandra mer än ytligt, och nu måste de enas när de ska rädda världen. De är De Utvalda

Samtidigt som de på egen hand måste lista ut vad det är som pågår är det någon som försöker döda dem en efter en. De måste också hantera sitt vanliga liv - för utåt sett får ingenting synas.

Den här boken handlar inte bara om att som ungdom har pressen på sig att rädda världen. Den handlar också om att finna kvalitéer i någon man aldrig skulle ha sett åt i vanliga fall, och att hitta egenskaper man gillar även hos den man hatar. Ingen utav tjejerna i boken har något gemensamt. Vissa skulle till och med kunna kallas fiender, men inför den kommande apokalypsen måste de bli vänner.

Jag tror att många skulle kunna uppskatta den här boken tack vare att den har så många huvudpersoner. Det finns liksom någon för alla. Mina favoriter är Minoo och Rebecca. Kanske för att jag själv känner igen mig i väldigt mycket av det de tänker. Minoo är nog den som jag identifierar mig mest med (vilket låter väldigt skrytigt, med tanke på att jag högre upp skrev "Minoo är bäst i allt", men det jag menar är att jag alltid varit duktiga tjejen, besserwissern).

Berättelsen är snabb. Den stannar aldrig av, tappar inte tempot. Den blir liksom aldrig tråkig. I och med att det är så många huvudpersoner hinner man heller aldrig störa sig på någon utav dem. Jag kan ibland känna när jag läser vissa böcker att huvudpersonen blir jäkligt irriterande för att den gör si och så. Vad det gäller den här boken känner jag att jag väldigt gärna läser om samma personer i två böcker till. Precis som när jag läst exempelvis Harry Potter eller Hungerspelen så känner jag verkligen att det är en berättelse som jag vill återvända till flera gånger. Ett exempel på motsatsen är Under kupolen. Det var en galet bra bok, men jag hade inte varit så himla sugen på att läsa flera böcker om samma personer, utan känner mig väldigt färdig.

Språket är lätt och målande. Jag läste ungefär 200 sidor om dagen, vilket är mycket för att vara jag. Så jag tycker inte att man ska känna sig avskräckt utav längden, för den känns verkligen inte lika lång som den är.

Trailer:

Andra som läst Cirkeln: Fiktiviteter | Bokhora | Böcker, böcker, böcker | Schitzo-Cookie | Eli läser och skriver

Fem kända musiker döda i seriekrock

2012-01-25T18:46:00.001+01:00

John Ajvide Lindqvist har skrivit en utav de pjäser som kommer gå på Dramaten i vår, Fem kända musiker döda i seriekrock. Min fästman och jag bokade biljetter igår för att se den den 17:e februari.

John Ajvide Lindqvist är ju en av mina favoritförfattare, så därför blev jag himla glad när jag såg att den skulle gå. Ännu gladare blev jag när jag kom på att de till och med är billigare än att gå på bio om man är under 26. 100 kronor känns ju nästan som ingenting.

Pjäsen handlar om bandet Tropicos, som har varit ett återkommande inslag i hans böcker. Det ska bli roligt att få se en berättelse där de står i centrum. Såhär står det om den på Dramatens hemsida:

Efter 35 år på vägarna ska dansbandet Tropicos sammanfatta karriären i ett direktsänt tv-program. Men i logen börjar minnena från åren tillsammans bubbla upp till ytan. Blev allt verkligen som de hade tänkt sig? Vad hände med alla drömmar? Och hade det inte varit bättre om de faktiskt hade frontalkrockat med den där lastbilen för 20 år sen när bandet låg på topp?

Fem kända musiker döda i seriekrock är en ödesmättad komedi om livets djupa frågor. Här träffar vi den folkkära sångaren Roland, låtskrivarna Max och Allan som egentligen vill ägna sig åt mer konstärliga saker, ensamma Gregory som älskar bandgemenskapen och den bittra och väldigt explosiva Tommy. Tillsammans har de ägnat livet åt att sjunga om lycklig kärlek som håller i alla år – men deras verklighet verkar ha blivit en annan.

Med i leken är även vålnaden av en av alla de grävlingar som mist sitt liv under turnébussens tyngd.

8

2012-01-24T12:34:00.000+01:00

Vecka 3s bokhyllepåfyllning var inte lika stor som den i vecka 2, men fortfarande alldeles för stor. Jag skyller på Syskonen Beaudelaire och att jag älskade Molly Moon när jag var yngre. Bilden är av precis lika kass kvalité som den var sist, så det blir lista här med:

Cigaretten efteråt (Horace Engdahl)
Molly Moons fantastiska bok om Hypnos (Georgia Bying)
Den slippriga sluttningen - Syskonen Beaudelaires olycksaliga liv del 10 (Lemony Snicket)
Det tvetydiga tivolit - Syskonen Beaudelaires olycksaliga liv del 9 (Lemony Snicket)
Det hotfulla hospitalet - Syskonen Beaudelaires olycksaliga liv del 8 (Lemony Snicket)
Det hemliga hisschaktet - Syskonen Beaudelaires olycksaliga liv del 6 (Lemony Snicket)
Den skräckfyllda skolan - Syskonen Beaudelaires olycksaliga liv del 5 (Lemony Snicket)
Barnflickan (Hanna von Corswant)

Som ni vet har jag till och med hunnit läsa och recensera Cigaretten efteråt!

Vill att det ska fungera!

2012-01-23T21:25:00.003+01:00

Bokmässans community verkar ligga nere. Tråkigt tycker jag, för jag hade tänkt gå in och starta en Kafka-diskussion. Nåja, den kan väl vänta tills felet är fixat.

Processen

2012-01-23T20:44:00.004+01:00

Titel: Processen
Författare: Franz Kafka
Antal Sidor: 308
Bokförlag: Bonnier pocket
Köp den här: Adlibris | Bokus | Bokia

Josef K. blir en dag gripen i sitt hem. Han får inte veta vad för brott han blivit anklagad för, och kan fortsätta sitt liv som det är fram tills domen faller. K. gör allt som står i hans makt för att få domaren att förstå att han är oskyldig. Det är ett jobb som verkligen inte är lätt när han inte ens vet vad han skulle vara skyldig till.

K. är en fruktansvärt otrevlig man, som trots hans humör och översittarattityd skaffar sig en hel del vänner. Något jag slogs av var att alla i hans närhet helt kallt antog att han var oskyldig, och ville hjälpa honom att bli frikänd.

Nu får jag bocka av min första i min Boktolva! Känner mig lustigt nog omåttligt stolt, och det har nog tyvärr mycket med boken att göra. Enda anledningen till att jag läste ut den här var för att jag vill kunna säga att jag läst den, hela, inte bara att jag började och sen la av (som jag gjorde med 1984 typ 3 gånger). Faktum är att Processen får vara hur mycket hyllad, och hur mycket klassiker den vill. Jag vet inte om jag någonsin kommer kunna säga att jag tyckte att den här boken var bra. Jag vill väldigt gärna gilla den, men det går inte att komma ifrån att den är en utav de mest långtråkiga böcker jag läst. Ofta maler han på och maler på och maler på och maler på i flera sidor om hur bokens fiktiva världs rättssystem fungerar vilket gör att den stundvis känns mer som en faktabok. Jag förstår ju att den är starkt samhälls- och rättskritisk, men det gör den inte bra. Det är en intressant röst i en debatt, men det gör den fortfarande inte bra.

Det tråkiga är att det inte är berättelsen som är dålig. Innan jag läste den har jag alltid tänkt på den som en blandning mellan 1984 och Mästaren och Margarita. Jag vet inte riktigt varför, för den påminner inte om någon av dessa böcker. Och nä, berättelsen är inte dålig. Grundidén är bra, men med alla utbroderingar så blir det så urbota tråkigt. Ett samtal mellan K. och någon annan kan ta tio gånger så lång tid som det behöver. Jag hinner tröttna väldigt fort, och precis som när jag läste Cigaretten efteråt tänkte jag flera gånger: "Varför läser jag det här egentligen?". Stundvis, när det bara var jättejättelånga, utförliga beskrivningar som var totalt irrelevanta för den fortsatta historien, kändes den totalt meningslös.

Trots att jag tyckte den var så tråkig, måste jag ändå medge att den är läsvärd. Men det är helt okej att hoppa över stycken. I slutet tog den sig lite, typ i det oavslutade kapitlet (kapitel 8 eller något sådant. Ni som har läst den förstår vilken jag menar), men jag har ändå svårt att förstå varför man älskar Kafka. Så, tell me. Varför älskar man Kafka?

Nostalgi på bio

2012-01-22T11:47:00.001+01:00

Idag ska jag tillsammans med min lillasyster gå och se Lejonkungen i 3D på bio! Det var min absoluta favoritfilm när jag var liten (det råkar ven vara vår ena hunds favoritfilm) och jag hade massor av grejer med Simba på. Tröjor, tavlor, muggar, matlådor. Jag blev jätteglad när jag såg att den skulle gå på bio nu igen. Eftersom den kom när jag var endast 1 1/2 år gammal var det lite svårt för mig att se den på bio då...

Seg läsning

2012-01-21T13:54:00.002+01:00

Just nu läser jag två stycken böcker som jag inte är överdrivet förtjust i. Processen av Kafka och Vår man i Shanghai av Åsa Lantz. Processen tycker jag tyvärr är fruktansvärt tråkig. Det får vara en klassiker hur mycket den vill, jag vet ändå, ärligt talat, inte om jag kommer orka mig igenom den. Jag vill å ena sidan väldigt gärna kunna säga att jag har läst den. Å andra sidan är livet alldeles för kort för att läsa böcker man inte gillar. Efter Processen ligger Cirkeln och väntar, då jag ska på bokcirkel och diskutera den. Cirkeln känns just nu mycket mer lockande.

Vad gäller Vår man i Shanghai så kommer jag bara inte in i boken. Jag vet inte riktigt vad som är problemet. En sak är i alla fall säker: Det är inge vidare kul att läsa när man måste tampas med böckerna.

Böcker jag minns #14: Grattis, ha ett bra liv

2012-01-19T10:30:00.000+01:00

Jag skrev kort om denna bok tidigare i måndags i tematrion, men tänkte att det borde få ett alldeles eget inlägg! När jag först kom i kontakt med den här boken var det helt klart den fantastiskt ironiska titeln som fångade mig. Vi hade boktips i skolan. Alla var tvungna att läsa en egenvald bok och sedan berätta om den i en redovisning. En tjej i klassen hade läst den här och sa att den var så himla bra. Om den inte hade haft en fantastisk titel hade jag nog fastnat för den en då. Ett tag hade jag nämligen dille på att läsa om självskadande tjejer (bokens huvudpersons syster), och det måste ha varit ungefär samtidigt eller ett litet tag innan jag läste Vingklippt ängel.

Familjen Borg, en familj som andra. Om kärlek och hemligheterElly är yngst. Lou är Ellys storasyster som är deprimerad och skär sig själv. Som om det inte var nog med det ligger pappa i badkaret och vill inte komma upp. Mamma håller ställningarna och går till jobbet på banken och ger placeringsråd till sina kunder. Den här hösten händer bra och dåliga saker. Men allt är inte galet, i alla fall inte dumt galet. Elly träffar Roger. Och varje dag när det regnar ses de vid bänken i parken inne i stan. Roger är som ingen annan Elly träffat. Och då har hon ju en rätt speciell familj att jämföra med. Han bor i ett träd, åtminstone ibland. Var han kommer ifrån vågar inte Elly fråga, för tänk om han bara är en dröm. Det här är en här och nu-berättelse om Elly som inte fattar när man säger att hon verkar så ilsken; om mamma Gittan som en dag minns när hon var fjorton år och kär för första gången; om pappa Fredrik som bär på en hemlighet och om Lou som bara vill sova och inte orkar någonting.

Cigaretten efteråt

2012-01-18T12:59:00.000+01:00

Titel: Cigaretten efteråt
Författare: Horace Engdahl
Antal Sidor: 155
Bokförlag: Albert Bonniers
Köp den här: Adlibris | Bokus | Bokia

Cigaretten efteråt innehåll en hög "mikrobetraktelser" för att använda Horace egna ord. Han sätter ord på sina tankar om livet, beteenden, konst, litteratur, tja i princip vad som helst.

Jag tycker att boken känns väldigt mycket som en samling bloggtexter eller tweets. Om herr Engdahl själv hade fått höra det hade han väl gått i taket, eftersom "bloggen är skrivandets återfall i adolescensen" (hans egna ord från boken). Ibland tycker jag att han skriver helt klockrena grejer, ibland tycker jag att han begår hybris (det hade han själv aldrig skrivit. Han hade skrivit megalomani) och ser sig som förmer än alla andra. Det irriterar jag mig lite på, men jag antar att det bara är sådan han är.

Jag gillar verkligen "kortisarna". De tankarna som är på max 4 meningar. För även om jag tycker att han är uppblåst och stundvis dödstråkig så kan jag knappast förneka att han kan formulera sig på de mest fantastiska sätt. De lite längre texterna blir däremot snabbt långtråkiga. Efter att jag läst ca 100 sidor kommer jag på mig själv med att tänka: "Varför läser jag det här egentligen? Vad har jag över huvud taget för nytta av att läsa hans tankar? Det här angår ändå inte mig", och där någonstans började jag hoppa över långa stycken.

Några utav mina favoriter från boken:

"Du skall titta på människor runt omkring dig och säga dig att deras efterfrågan på din uppgivenhet är mycket begränsad"

"Problemet med elitism är att man bara får med sig de näst bästa. De bästa identifierar sig med allmänheten och ser sig själva som vanliga.

"Den mest älskade svenska glädjepsalmen, "Härlig är jorden" , är skriven av en dansk. Utan våra bröder och systrar söder om landsvägen skulle vi ha gått under i melankoli och skogsberättelser."

"Gärna oordning, men på särskilda, därför avsedda platser!"

”Världens undergång skulle vara en fullt uthärdlig tanke om det bara vore möjligt att ta en cigarett efteråt.”

Revolt

2012-01-17T20:29:00.000+01:00

Titel: Revolt
Författare: Suzanne Collins
Antal Sidor: 329
Bokförlag: Månpocket
Köp den här: Adlibris | Bokus | Bokia

Det här är tredje och sista delen i Hungerspelstrilogin. Rebellernas ledare vill att Katniss ska bli Härmskrikan - den som samordnar distrikten i kampen mot huvudstaden. Peeta finns fortfarande i president Snows våld och Katniss vet inte om hon kan lite på rebellerna.

Tja, jag vet faktiskt inte riktigt var jag ska börja. Ett tag kände jag lite samma sak med den här som med sista Harry Potter-boken. I Harry Potter tycker jag att berättelsen känns tom för att den saknar Hogwarts. Den här tyckte jag kändes tom för att den saknade Hungerspelen. Men å andra sidan skrev jag om Fatta eld att den var alldeles för lik den första, och om även den här hade innehållit ett hungerspel så hade det nog blivit för mycket.

I början tyckte jag att den här helt klart var den sämsta av de tre, men varefter den gick blev jag mer och mer säker på att det var den bästa. Början är tråkig, innehållslös. Sen börjar allting hända samtidigt, och slutet är så himla bra.

Något som jag också har tänkt på under läsningen är det här att dessa böcker är alldeles för hemska för att marknadsföras som ungdomsböcker. Jag har visserligen pushat min lillasyster till att läsa alla tre, och hon älskade dem. Däremot vet jag folk i hennes ålder (hon är ändå 16, så inte jätteliten) som jag nog inte hade tyckt var lagom mogen för att läsa dem. Jag tyckte att det var jobbigt. Jag drömde mardrömmar. Jag hade svårt att andas en hel dag. Jag är 19, och skulle ändå (ursäkta hybrisen) se mig själv som mer mogen än många andra i min ålder. Frågan skulle ju också kunna vara om det inte är det som är problemet också. Ju mognare man är, desto bättre förstår man innebörden och desto mer lider man. Om man inte förstår den på samma sätt kanske det bara är en spännande bok. Dock tycker jag nog inte att det är en bok för de som inte förstår den fullt ut heller.

Eli läser och skriver har skrivit två inlägg om trilogin som även innehåller en hel del av det jag tänker runt dessa. Jag kanske skriver lite mer om någon vecka när jag hunnit smälta det lite mer. Hennes inlägg kan man i alla fall läsa här och här.

Så var det slut

2012-01-17T01:52:00.001+01:00

Nu, vid tio i två mitt i natten har jag storgråtandes läst klart Revolt, sista delen av Hungerspelen. Känns lite jobbigt att det är slut. Har drivit mig själv till att bara fortsätta läsa, läsa, läsa hela kvällen. Har känt ett obehagstryck över bröstet genom nästan hela boken. Eller tja, obehaglig räcker liksom inte till när man ska beskriva den hör boken. Nåja, en ordentlig recension kommer efter att jag har sovit!

Tematrio: Skrivande svenskor

2012-01-16T19:57:00.002+01:00

I den här veckans tematrio är Skrivande svenskor temat. Jag har valt att ta temat ett steg längre. Jag har valt ut tre svenskor som skriver väldigt bra ungdomsböcker! Jag börjar med två utav de författare som var mina favoriter när jag var lite yngre, och fortsätter med den tredje som snabbt kom att bli en favorit när jag läste hennes böcker!

Cannie Möller var en utav mina absoluta favoritförfattare när jag var kanske 13-14. Grattis ha ett bra liv var en utav mina favoriter. Likaså Tagg i hjärtat.
Katarina von Bredow. Jag säger då det. Jag tror att alla böcker jag läste av henne var mina favoritböcker. Syskonkärlek och Hur kär får man bli? är favoriter såhär i efterhand.
Min tredje får bli Jenny Jägerfeld, som inte har gett ut så många böcker än, men som jag gillade direkt. Ser fram emot att i framtiden få läsa mer av henne. Min favorit av hennes två är Här ligger jag och blöder.

Fina ord

2012-01-16T12:04:00.000+01:00

Jag har tidigare sagt att jag älskar ord. Senast var när jag postade min önskelista inför födelsedagen. Det finns ord som jag kan säga hur många gånger som helst för att de låter så himla fina. Ett utav mina absoluta favoritord är rikoschett. Här ovan fotat i Under kupolen.

Rikoschett enligt SAOL:

rikosch'ett [-et'] s. -en -er
- projektils studsning; studsande projektil

11

2012-01-15T12:24:00.000+01:00

Det är det antalet böcker som flyttat in i min bokhylla i veckan.Och ni får ursäkta den halvdåliga bilden, men det är inte lätt när det är mörkt ute och man ska fota med en telefonkamera (trots att iPhone 4's kamera är ganska bra. Men mest bara i dagsljus...).

De 7 (ja, 7. SJU) första är recensionsexemplar, och de sista fyra var min födelsedagspresent till mig själv. Eftersom bilden är kass, som sagt, så är här en liten lista på vilka böcker det egentligen är:

Hej och tack för ingenting (Måns Gahrton)
3095 dagar (Natascha Kampusch)
Pink Floyd (Bengt Liljegren)
En fager mö (Joyce Carol Oates)
Den allvarsamma leken (Hjalmar Söderberg)
101 historiska myter (Åker Persson och Thomas Oldrup)
Krigiska ord (Olle Bergman)
Den fördröjda finalen - Syskonen Baudelairs olycksaliga liv del 12 (Lemony Snicket)
Den gruvliga grottan - Syskonen Baudelairs olycksaliga liv del 11 (Lemony Snicket)
Slutet - Syskonen Baudelairs olycksaliga liv del 13 (Lemony Snicket)
TXTR (Thåström)

Syskonen Baudelair kostade endast 60:- st, så därför slog jag till trots att jag bara har fyran. Hade ju tänkt att jag skulle samla och läsa alla, och eftersom det ändå är 13 böcker i serien blir det ju en del pengar att lägga ut. Därför ville jag passa på, trots att det var de tre sista.
TXTR trillade tyvärr isär direkt när jag öppnade den. Därför tänker jag faktiskt gå tillbaka och reklamera den (jag har aldrig reklamerat en bok innan. Men det måste man väl kunna göra?).

De andra ser jag spänt fram emot att få tid att läsa!

Fatta eld

2012-01-14T16:42:00.000+01:00

Titel: Fatta eld
Författare: Suzanne Collins
Antal Sidor: 319
Bokförlag: Månpocket
Köp den här: Adlibris | Bokus | Bokia

Fatta eld är andra boken i trilogin Hungerspelen. Katniss och Peeta är hemma, men förbereds inför segerturnén de ska göra i landet. Katniss tror att allt ska vara över, att hon ska få vara ifred efter segern, men en dag får hon besök av president Snow. Han hotar att döda alla hon älskar om hon inte ser till att lugna ner oroligheterna hon skapat med sin upprorshandling i sluttampen av Hungerspelen. Hon måste alltså fortsätta spela att hon är galet förälskad i Peeta, trots att hon egentligen vill vara med Gale.

Sen är det dags för kvartssekelskuvning. 75 år har gått sedan starten, och spellednigen har planerat något alldeles speciellt. Något så speciellt att Katniss och Peeta återigen blir fiender på arenan.

Jag älskade Hungerspelen när jag läste den. Jag kunde inte lägga ner boken alls. Senare delen av Fatta eld blev jag lika fångad av, men jag tyckte att början var lite seg. Det var lite för lite action i början.

Något jag kände genom hela boken var en väldigt obehaglig känsla i magen. Jag insåg inte vad den där känslan var förrän på sida 289. Den obehagliga känslan var känslan av att pressa ner gråten i magen för att den inte skulle slippa ut. Istället för att känna hopp, att de en dag kommer lyckas bli fria, känner jag bara att allt är så himla fel och hopplöst. Att det aldrig kommer gå.

Tja, annars tycker jag att den är väldigt lik första boken. Tack och lov tycker jag ändå att det fungerar.

Under kupolen

2012-01-13T10:52:00.000+01:00

Titel: Under kupolen
Författare: Stephen King
Antal Sidor: 1178
Bokförlag: Bra böcker
Köp den här: Adlibris | Bokus | Bokia

Den 21 oktober händer det ett flertal olyckor runt den lilla staden Chester's Mill i Maine. Ett litet flygplan kraschar med ingenting, likaså en stor timmerbil. En kupol verkar ha slutit sig runt hela den lilla staden. Ingenting kommer ut ur staden, och ingenting kan komma in.
Fd militärkaptenen Dale Barbara ska precis fly. Han har lämnat alla sina grejer och sagt upp sig från jobbet för att kunna försvinna från staden. Kupolen tvingar honom att stanna kvar. Hans gamla överste James Cox ber honom ta över befälet i staden och ta reda på hur kupolen kommit dit och hur man får bort den.
Det ingår dock inte i viceborgmästaren Big Jim Rennies planer. Kupolen var en lika stor chock för honom som för alla andra, men den skulle kunna vara exakt det han behöver för att ta över staden.

Under kupolen påminner väldigt mycket om Flugornas herre, som också bygger på att bli strandsatt utan hjälp från omvärlden och vad som händer när vanliga lagar och regler inte kan nå en. Skillnaden är att Flugornas herre handlar om små pojkar. Under kupolen handlar om vuxna människor, men det ter sig väldigt lika. Chester's Mill under kupolen skulle egentligen kunna vara vilken diktatur som helst. Jim Rennie skulle kunna vara Kim Jong-II. Han manipulerar all information för att stärka sin egen position och för att vända folket under kupolen mot Dale Barbara.

Jag kan säga att jag inte kunde ha börjat året på ett bättre sätt. Och jag kunde inte ha börjat mitt Stephen King-läsande på bättre sätt heller. Tidigare har jag endast läst Raseri (som först utgavs under pseudonymen Richard Bachman). Jag kan meddela att det här nog kommer bli en livslång romans. Trots sina 1178 sidor blir den här boken aldrig tråkig. Trots att saker upprepas gång på gång på gång ur olika perspektiv blir den aldrig jobbigt repetitiv.

Tidigare skrev jag ett kort inlägg med 3 saker som gör Stephen King till kung. Jag är fortfarande helt överens med mig själv om att han är kung. Ett utav hans allra bästa (enligt mig) stildrag är den väldigt tydliga att jag vet att något kommer hända, men inte alltid vad. Än så länge har dock karaktärerna inte fått veta att deras val är helt fel eller att någon komma förstöra allt för dem. Berättelsen är till och med ibland förutsägbar. Det viktiga är: Det gör ingenting. Spänningen bygger på förutsägbarheten och att jag vet vad som händer om en liten stund.

3 saker...-inlägget innehöll även några citat. Jag postade ett till citat igår som kommer från bokens senare del. Jag måste nog säga att jag knappt aldrig läst en författare som är så fin hand med språket som King har. Nu har jag ju visserligen läst den på svenska, och mycket är kanske översättarens ord och inte Kings egna. Jag tror ändå att jag kan säga att hans språk är fantastiskt.

Som sagt kunde jag inte börjat året på ett bättre sätt. Den här boken får fem tummar upp (om jag hade haft så många). Den här boken för även äran att inviga en ny etikett. Det är nämligen den första science fiction-bok jag läst sen... någonsin?

Citat

2012-01-12T12:59:00.000+01:00

s 817, stycke 2 i Under kupolen av Stephen King

Idag är ingen vanlig dag

2012-01-12T12:45:00.001+01:00

För idag är det min födelsedag, hurra, hurra, hurra!

19 år gammal. Nästa år är jag inte tonåring längre. Fastän jag vet att åldern säger en annan sak tänker jag att andra som är födda 93 (alltså mitt födelseår) är barn. Särskilt de födda 94. Ändå känner jag mig inte som ett barn. Nåja.

Vet att jag kommer få en box med alla Harry Potter-filmer av min mamma (hon spoilade det redan innan jul) och har fått lite bokpengar av en vän. Jag <3 bokrelaterade presenter.

Tänkte faktisk köpa en födelsedagspresent till mig själv också, men vi får se vad det blir för något! Har sneglat på superfina bokstöd med hundar med monokel på Chilli som jag funderar lite på... Vi får väl se!

Världens finaste kalender?

2012-01-11T22:36:00.002+01:00

Nu är den min. Världens finaste kalender. Visst gillar jag min iPhone. Att det sen går att se i datorn vad jag har lagt in för något, men å ena sidan känner jag mig så himla oseriös när jag lägger in det i kalendern i telefonen (vet inte varför) och å andra sidan är det jäkligt opraktiskt att titta i kalendern när man faktiskt PRATAR i telefonen. Nu blev jag inspirerad av Maddis och sökte upp en fin en på ebay. Och det blev en med min favorittjej på. Vem då, vem då? Jo, Alice, såklart!

Den längsta bok jag någonsin läst

2012-01-11T21:59:00.000+01:00

1178 sidor. Under kupolen är därmed slut. Jag kan inte låta bli att säga äntligen. Ska försöka svänga ihop en recension, men kanske måste vänta ett par dagar med det. Är så himla tagen av slutet. Och tja, det här hade blivit en f-a-n-tastisk film.

Att läsa till

2012-01-11T10:04:00.000+01:00

Är ni en sån där som jag, en sån där som faktiskt gillar att lyssna på musik samtidigt som jag läser? För ett tag sen knepade jag ihop en spellista på Spotify med låtar som helt enkelt är väldigt trevliga att läsa till. Innehållet är blandat. Ni hittar bland annat Fleetwood Mac, Simon & Garfunkel och Nina Simone. 20 lugna, fina låtar som det går bra att läsa till.

Önskelistan

2012-01-10T12:35:00.000+01:00

Nu var det lite mer än en månad sedan jag publicerade min senaste önskelista. Eftersom jag faktiskt fyller år på torsdag tycker jag att det är okej att publicera en till. Sen efter torsdag får det vara slut på önskelistandet.

Några böcker finns inte längre kvar på listan. Dash & Lilys utmaningsbok köpte jag så fort den släpptes på Adlibris. Juliet Naked köpte jag precis innan. Hungerelden dök upp i min brevlåda i förra veckan. I min allra första önskelista som jag publicerade för jättelänge sedan fanns Snabba Cash med. Den fick jag i mitt julbokbytespaket!

Sen senast har det alltså försvunnit fyra böcker. Det har även tillkommit fyra. Nämligen dessa:

House of Special Purpose - John Boyne
Jag håller på att lyssna på Pojken i randig pyjamas just nu (jag vet att det går långsamt, men den enda cd-spelare jag har är min dator, tyvärr), och gillar den verkligen. Den här har så fantastiskt omslag att jag blir sugen på den med!
Engelska uttryck och vad vi säger på svenska - Mia Carlstedt & Kerstin Johanson
Jag älskar ord och uttryck. Både på svenska och engelska. Såklart, jag är tjejen som bett att få ärva Svenska Akademiens Ordlista när min farfar inte kan läsa den längre och vars bästa vän är SAOL-appen och Urban Dictionary.
Coraline - Neil Gaiman & Dav McKean
Filmen är fantastisk, och boken måste vara ännu mer fantastisk?
We have always lived in the castle - Shirley Jackson & Jonathan Lethem
Till den här har jag inte ens någon bra motivering. Det var bara någonting med den som jag fastnade för.

Yes!

2012-01-09T22:07:00.005+01:00

Min lillasyster kom in och gnällde lite: "Annaaaaaaa, jag har inget att läsaaaaa". Lyckades övertala henne att läsa En dag. Håller tummarna för att hon gillar den bara!

Kan för övrigt meddela att jag ligger på sida 808 i Under kupolen. Hejaheja, det går ju framåt! Och jag har inte tröttnat än! Hör och häpna. Tvärtom är jag lite tveksam till om jag någonsin vill att den ska ta slut. Fast jag vill ju läsa andra böcker, så någon gång vill jag väl att den ska ta slut...

Fantastiska omslag

2012-01-09T12:49:00.000+01:00

Något jag nästan omöjligt kan få nog av är sånna där böcker som har så fantastiska omslag att man blir alldeles svag i knäna och fäller några tårar blod bara för att de inte står i just MIN bokhylla. Lyckan när de sedan infinner sig i MIN bokhylla är obeskrivbar.
2 sådana böcker hittade jag i min farfars bokhylla. Ivanhoe av Sir Walter Scott och David Copperfield av Charles Dickens.

Nytt i bokhyllan

2012-01-08T15:13:00.000+01:00

Januaris och årets första vecka utökade jag min bokhylla med två stycken böcker. Äntligen anlände Hungerelden, fortsättningen på Kråkflickan som jag läst i höstas. I min farfars bokhylla hittade jag även Edgar Allan Poes samlade noveller volym 1. Vaddå? Den har du ju redan? Tja, men jag hade den i storpocket, och den här var inbunden. Och Volym 2 hade jag också som inbunden. Eftersom jag är lagom nördig gillar jag att ha böcker i samma serie i likadant format. Det betyder alltså att jag har två Edgar Allan Poes samlade noveller volym 1. Den i storpocket funderar jag lite på vad jag ska göra med. Jag funderar på om jag ska ta den med mig till inspirationsträffen för bokmässans bloggambassadörer i februari eller om jag ska ge bort den. Vi får se helt enkelt.

Orgasmboken

2012-01-07T15:05:00.001+01:00

Innan ni får läsa recensionen av denna bok vill jag bara säga en liten grej. Ja, ni läste helt rätt, Orgasmboken står det i rubriken. Jag började läsa den här boken redan i november, men läste inte ut den förrän nu. Anledningen till varför jag pausade mitt i boken var för att jag funderade över hur jag skulle göra med bloggningen av denna bok. Egentligen så är jag aaaaaalldeles för pryd för att publicera det här inlägget, men jag gör det ändå. Egentligen känner jag mig väldigt olustig till att skriva om en sexbok här, men eftersom jag tycker att den är så himla bra så vill jag att andra ska få veta att det är en bra bok.

Att skriva den här recensionen blev också lite av en utmaning, eftersom jag inte har någon lust att basunera ut mitt sexliv på den här bloggen. Det är helt enkelt inte en sådan blogg bara.

Sådär, nu har jag sagt det jag vill och kan gå vidare till själva recensionen.

___________________________________________________________________________________

Titel: Orgasmboken
Författare: Katerina Janouch
Antal Sidor: 191
Bokförlag: Pocketförlaget
Köp den här: Adlibris | Bokus | Bokia

Boken innehåller 250 tips uppdelat i två delar. En del för kvinnorna, en del för männen. Den är även fullspäckad med massor av orgasmfakta. Till exempel står det en del om varför orgasmer är så bra för gravida.
Den är väldigt lättläst och jag tar mig igenom den ganska snabbt. Tipsen är konkreta och enkla, och vissa för mig helt nya. Om man annars läser tjejtidningar som Solo och Veckorevyn är de ofta väldigt repetitiva och kommer alltid med samma tips varje gång. Den här boken har faktiskt en del tips jag inte kan minnas att jag läst någonstans tidigare.
I slutet av den här boken tycker jag tyvärr att även den blir lite repetitiv, men det kanske är för att den är gjord för att man ska kunna läsa de kapitel man känner för bara(?).
Överlag är det dock en mycket bra bok.

Simon och ekarna - filmen

2012-01-06T23:58:00.001+01:00

Nu är jag hemma! Vid 9.30 imorse tog jag med mig min lillasyster och min fästman till bussen för att åka in till Arkitekturmuséet för att möta upp farmor. Jag har alltså varit iväg hela dagen, så det var jätteskönt att komma hem till en varm och glad liten hund nu. Jag är trött i typ hela kroppen.

Nåja, Simon och ekarna. Något som jag tyckte var tråkigt var att i princip allt det jag gillade med boken var borttaget i filmen. Jag såg boken som så att själva "budskapet", eller liksom den filosofiska biten var mer viktig än själva berättelsen. Någonstans förstod jag ju att det aldrig skulle gå att vis allt det där i en film, men jag blev ändå besviken.

Nu blev det liksom bara en berättelse utan mål, och så många gånger som jag skrivit att jag starkt ogillar berättelser utan mål... Det kan vara det mest tråkiga jag vet - när det inte finns något tydligt mål dit karaktärerna är på väg.

Jag tyckte tyvärr att filmen blev lite tråkig ibland, men visst är den värd några utav det guldbaggenominerongar den fått. Till exempel Bästa klipp skulle den vara värd, men jag tyckte varken att Helen Sjöholm (Karin) eller Jan Josef Liefers (Ruben) gjorde några exceptionellt bra insatser.

Jag var även missnöjd med att de hade ändrat så pass mycket utav handlingen (t ex är Lumpen-delen inte med alls, inte heller om Simons äventyr vid utgrävningarna. Hur Simon hittar sin pappa är också ändrat), och att de körde på fel sida. Högertrafikomläggningen var inte förrän 67, men i filmen kör de på höger sida ändå... (detaljer som man stör sig på när man tittat för mycket på film...)

I biosalongen

2012-01-06T15:50:00.001+01:00

Nu sitter jag i biosalongen på mitt andra biobesök det här lovet.

Innan har vi varit på Arkitekturmuséet för att titta på pepparkakshusen - något vi gör varje år. För den som inte hunnit se pepparkakshusen och vill hinna se dem börjar det bli bråttom, eftersom utställningen tar slut på söndag. Kan tipsa om att de även har en fantastisk tomatsoppa i resturangrn också. Var där tidigt! När vi gick därifrån vid ett-halv två-tiden var det kö ända ut på gården utanför.

Nåja, nu ska jag ägna mig åt lite reklamtittande innan Simon och ekarna börjar!

Himlen börjar hos Amanda

2012-01-05T16:22:00.001+01:00

Just nu har Amanda på Böcker jag läser en tävling där man kan vinna boken Himlen börjar här.
Även om ni inte är intresserade av boken eller redan har den tycker jag att ni ska titta in hos henne, för det är en väldigt trevlig blogg! Det är kul att vi verkar ha ganska liknande boksmak också.

Tematrio - Bokliga löften

2012-01-05T10:45:00.000+01:00

Eftersom det nya året precis inletts är veckans tema på Lyrans Noblesser nyårslöften. Jag är väldigt avogt inställd till hela konceptet nyårslöften. Kanske för att jag aldrig i hela mitt liv hållt ett enda nyårslöfte. Istället vill jag kalla mina löften för utmaningar. Det ganska låter som en fånig eller obetydlig skillnad, men för mig gör det stor skillnad. Jag skulle aldrig kunna nobba en utmaning, men ett löfte är alldeles för enkelt att bryta.

1. Liksom Lyrans Noblesser själv är en utav mina utmaningar att ha färre olästa böcker i bokhyllan när 2012 tar slut än när 2012 började.

2. Att ta mig mer tid till läsningen. Som sågs i min statistik jag la upp häromdagen så läste jag ingenting på flera månader. Jag vill utmana mig själv till att läsa lite mer.

3. (här hade jag jättesvårt att komma på något, så min pojkvän föreslog boka Prag-biljetter...) Boktolvan får nog bli min sista utmaning. Att faktiskt läsa sånt jag planerar att läsa. Annars brukar jag vara hemskt ostrukturerad och glömma de böcker jag vill läsa innan jag hunnit blinka. I år vill jag inte glömma!

Tävla hos Polichinelle

2012-01-04T23:07:00.001+01:00

Nu är det här ju en helt och hållet icke-bok-relaterad post, men den får hamna här ändå. Min fina vän Polichinelle har en tävling på sin blogg där man kan vinna ett presentkort från JH Shop. Jag skulle hemskt gärna vilja vinna, så därför gör jag ett litet inlägg här!

Min dator är tillbaka!

2012-01-04T18:20:00.001+01:00

Nu kommer det bli lite lättare för mig att blogga igen, eftersom jag fått tillbaka min dator. De har bytt till ett nytt moderkort, och allting som var mitt är kvar på dator! Så nu är jag superglad. (Det första jag gjorde var att ta bort tomteluvan och snön på headern...)

Förresten så har ju guldbaggenomineringarna presenterats nu! Simon och ekarna har fått hela 13 nomineringar (alltså i alla kategorier som är möjliga förutom manliga huvudroll och manuskript(de som alltså inte är möjliga är Bästa kortfilm, Bästa dokumentär och Bästa utländska film)!). Det gör mig ännu mer spänd på att se den på fredag. Pepp!

Apflickorna såg jag i höstas och tyckte den var JÄTTEDÅLIG. Älskad av kritikerna, men den gick verkligen inte hem hos mig. Den har blivit nominerad till Bästa manuskript, Bästa film, Bästa regi och Bästa ljud. Den här Bästa ljud är jag mest förvånad över, för jag tyckte ljudläggningen var dålig... Ljud som verkligen inte låter som de ska osv. Nåja, jag har ju inte sett någon annan film som är nominerad, så jag vet ju inte vad som finns att jämföra med. Men jag kan ju knappast tänkta mig att alla skulle vara såhär dåliga...

Statistik

2012-01-04T12:50:00.000+01:00

Inspirerad av Enligt O gjorde jag slag i saken som jag funderat över när jag gjorde årsavslut för 2010 och 2009 också. Statistik. Med diagram. Då kan jag tydligt se hur jag har läst. Så här kommer det: en hel hög med statistik!

Först ut är genrer. Romaner innebär i det här fallet all skönlitteratur som inte passar in i någon annan kategori. I memoarer och biografier har jag även inkluderat samlingen Stå aldrig still, som ändå på något sätt måste ses som biografisk.

Om könen har jag inte så mycket att säga. Tydligen läser jag ändå någorlunda jämställd. Det gillas!

I den här kategorin har jag räknat författare för författare. Det var lättast så, eftersom jag läst böcker skrivna av författarduos från två olika länder.

Såhär i efterhand blir jag förvånad över mitt läsande. Läste jag såhär lite i början av året? Under tre hela månader läste jag inte en enda bok. Under augusti läste jag om alla Harry Potter-böckerna, så ni kan ju tänka in en fin sjua där!

Nåja, det här året ska jag läsa mer!

Jullov är biolov

2012-01-03T18:55:00.001+01:00

På jullovet ska man liksom gå på bio många gånger. Det här blir min andra (och nog sista) gång under det här jullovet. Såvida inte jag och Victor får för oss att gå och se Tinker tailor soldier spy nu i helgen (men det skulle jag knappast tro).

Nu har jag köpt biljetter till Simon och ekarna. På fredag klockan 15:50 blev det. Om det är någon mer som tänkt se den så var det fortfarande ingen annan än vi som bokat biljetter till den föreställningen!

You can't start a fire without a spark

2012-01-03T14:23:00.001+01:00

Jag måste nog ta lite extra jullov från bloggen. Jobbar massa den här veckan och börja dessutom bli sjuk. Är snorig och det kliar i halsen. Så jag fortsätter med att ta hand om barnen på dagis och kurera mig Under kupolen.

Det är lustigt det här med nya år. Nu när det slagit över känns 2011 minst lika avlägset som 2010 eller 2009. Just det här året - starkare än något år - känner jag att det är en omstart. Kanske för att omvälvande saker kommer hända i mitt liv, kanske av någon annan anledning. 2011 gick på tomgång, men 2012 ska leva. Jag tar studenten, ska ut på en eventuell tågluff i sommar, kanske besöka en festival jag aldrig varit på, gå på bokmässan. 2011 blev året då jag tog tag i saker och fann någon sorts gnista. 2012 är året då jag ska använda gnistan för att starta en eld. I år vill jag våga ta chanser - våga vara lite mer jag än 2011.

Det känns bra att lämna det gamla året bakom mig. Nytt år, ny start, nya böcker. På bokfronten måste jag ideligen påminna mig om att jag faktiskt inte ens levt en fjärdedel av livet än = jag har minst tre gånger så lång tid som jag har levt KVAR att läsa på.

Oj, nu spårade det här lite längre än vad jag hade tänkt.

Men god fortsättning på er! På fredag ska jag se Simon och ekarna så allra senast då lär jag väl vara tillbaka!

(rubrikhänvisning: Bruce Springsteen - Dancing in the Dark)

De bästa 10 böckerna jag läst under 2011!

2012-01-02T12:59:00.000+01:00

Sammanfattning December

2012-01-01T15:58:00.000+01:00

I december läste jag totalt 3382 sidor. De böcker jag läst är dessa:

Medelbetyget ligger på 2,8.

Årsresumé 2011

2012-01-01T00:00:00.000+01:00

Så var ännu ett år till ända. Det känns som att det var igår jag skrev förra årets resumé, men tydligen så har det gått ett helt år.
För mig har det bokmässigt varit ett himla bra år. Jag har börjat ta bloggen på mer allvar än jag gjorde tidigare, vilket också har märkts på antalet läsare och trevliga kommentarer. Jag är verkligen superglad för att fin respons jag fått och det sporrar mig till att skriva ännu mer, och läsa ännu mer.
Självklart blir det ett år till. Hur ska jag kunna sluta nu? Dessutom är jag ju bloggambassadör för bokmässan fram till slutet på november nästa år. Nej, mitt seriösa bloggande har bara börjat.
Nåja, jag har ju läst några böcker i år också. Här kommer sammanställningen:

Årets bästa: Hungerspelen, 1984 & Dödssynden
Årets flopp: Undersökningen
Årets thriller: Mannen som föll i glömska
Årets roligaste: Här ligger jag och blöder
Årets fantasy: Hungerspelen
Årets ungdomsbok: Dash & Lilys utmaningsbok
Årets samling: Stå aldrig still
Årets mest tankeväckande: Hungerspelen & Dödssynden
Årets snyggaste omslag: Mannen som föll i glömska & Mirakel

Alla årets böcker:

1984 - George Orwell
Vyssan Lull - Carin Gerhardsen
Kalle och Chokladfabriken - Roald Dahl
Stå aldrig still - Staffan Björkman
Scar Tissue - Anthony Kiedis
Norwegian Wood - Haruki Murakami
Baby Jane - Sofi Oksanen
Lilla stjärna - John Ajvide Lindqvist
Woodstock - Elliot Tiber
Blind Lydnad - Will Lavender
Konspirationsfabriken - Sara Erson & Åsa Lovén
I det tysta - Vicky Jaggers
Barfota Änglar - Linnéa Willén
Dansar Elias? Nej! - Katarina Kieri
Jag är med bandet - Pamela de Barres
Tretton skäl varför - Jay Asher
Kort kjol - Christina Wahldén
Gängkrig 145 - Jens Lapidus & Per Bergting
Kråkflickan - Jerker Eriksson & Håkan Axlander Sunquist
Stolthet och fördom och zombier - Jane Austen & Seth Graham-Smith
Zelda - Lina Neidestam
Spegelsken - Cecilia Hansson
Bree Tanners andra liv - Stephenie Meyer
Så jävla normal - Nina Hemmingsson
Undersökningen - Kristina Hultman
Niceville - Kathryn Stockett
Nick & Norahs oändliga låtlista - Rachel Cohn & David Levithan
Dödssynden - Harper Lee
En dag - David Nicholls
Bländverk - Thomas Erikson
Du vet var jag finns - Rachel Cohn
Cathys bok - Cathy Brigg,Jordan Weisman &Sean Stewart
Alice's Adventures in Wonderland - Lewis Carrol
Den unge Werthers lidanden - Johann Wolfgang von Goethe
Här ligger jag och blöder - Jenny Jägerfeld
Hål i huvudet - Jenny Jägerfeld
Dash & Lilys utmaningsbok - Rachel Cohn & David Levithan
Mirakel - Renate Nedregård
Naomi & Ely's kyssförbudslista - Rachel Cohn & David Levithan
Hoppas - Åsa Anderberg Strollo
Jag är tyvärr död och kan inte komma till skolan idag - Sara Ohlsson
Mannen som föll i glömska - Mia Ajvide
Hungerspelen - Suzanne Collins
Djävulens märke - Magnus Nordin
Simon och ekarna - Marianne Fredriksson
Den sämsta får du gratis - Henrik Lange

Totalt 46 böcker av 43 olika författare/författarpar. 35 utav dessa var helt nya för mig.

Årets sista bloggpost

2011-12-31T19:44:00.001+01:00

Nu drar jag iväg på nyårsfirande och hade inte tänkt blogga mer i år. Därför vill jag säga Gott nytt år till alla!

Om det är någon som sitter hemma och inte vill göra annat än att läsa min blogg (haha) så kommer det publiceras en årsresumé så fort det blir nytt år.

Hoppas ni får en fin nyårsafton! Vi ses nästa år igen!

Den sämsta får du gratis

2011-12-31T15:37:00.000+01:00

Titel: Den sämsta får du gratis
Författare: Henrik Lange
Antal Sidor: 197
Bokförlag: Kartago
Köp den här: Adlibris | Bokus | Bokia

Den sämsta får du gratis är en samling enrutare om bokbranschen. De flesta är fullkomliga fullträffar, som vem som helst kan förstå. En del verkar dock vara mer "internskämt" som jag inte riktigt förstod, men nog hade förstått om jag var mer inne i bokbranschen. Men jag känner helt klart igen mig på flera ställen!
Jag tycker att den är ganska ojämn. Ibland är den vanvettigt rolig, och ibland faller den platt.

Utmaning: Rensa bokhyllan

2011-12-31T12:09:00.000+01:00

Jag har, precis som alla andra bokälskare sjukt många böcker. Tyvärr är majoriteten av dessa olästa, så därför har jag gjort en lista med 10 böcker som SKA bort från hyllan med olästa böcker (ja, jag har en speciella hylla för olästa böcker. Mycket enklare att hålla koll på hur många olästa böcker jag har, vilka jag har läst och vilka jag inte har läst).Böckerna på listan är sådana som kommit dit för mer än ett halvår sedan. Alltså inga nya böcker, dessa läser jag nog ändå. Annars får de vara med på Rensa hyllan-utmaningen 2013!

Vad jag mer tänkte mig är att jag inte får låna några böcker på biblioteket innan jag klarat av hela listan. Det kan bli knepigt (därför vill jag inte sträcka mig så långt som till att inte köpa några böcker), men jag ska nog klara av det.

The Dirt - Mötley Crue
Jurtjyrkogården - Stephen King
Pretty Vacant - Phil Strongman
Den hemliga trädgården - Frances Hodgson Burnet
Fallen - Joyce Carol Oates
En god människa - Nick Hornby
Självbiografin - Johnny Cash
Det här är inte en bok - Linda Skugge
Sagan om ringen - JRR Tolkien
Utrensning - Sofi Oksanen

Den enda jag egentligen bävar inför är Sagan om ringen. Men nu ska jag fasen läsa den. Nu ska det bli gjort. Om jag under läsningen tycker att den är dålig eller tråkig eller vad som helst så får jag lägga bort den. Men då har jag i alla fall gjort ett ordentligt vuxet försök (senaste gången jag försökte var jag 12. Kanske inte en bok som är den bästa att läsa när man är tolv. Finns säker de som grejar det, men jag var inte en av dem).

Det här blir nog min sista utmaning inför 2012. Hittills har jag postat Boktolvan och ett löfte om kommande 3x-utmaningar. Det får räcka, hur mycket som helst ska jag inte utmana mig själv!

Böcker jag minns #13: Män som hatar kvinnor

2011-12-30T11:46:00.000+01:00

Eftersom filmen The girl with the dragon tattoo hade premiär den 21:a, och jag var och såg den i tisdags tyckte jag att det var lämpligt att komma ihåg Stieg Larsson Män som hatar kvinnor den här veckan.

Det var sommaren -08. Jag och min fästman (fast då var han ju förstås bara min pojkvän) låg och blev kokta i ett tält på en festivalcamping i Borlänge (Peace & Love. Sommren jag lärde mig älska Johnossi och dog coolhetsdöden under Sex Pistols). Han envisades med att hela tiden ta min bok, eftersom han hade varit dum nog att inte ha med sig någon egen. Mina fötter gjorde så ont att vi inte kunde gå någonstans (30 grader + gummistövlar. Behöver jag ens nämna ordet skavsår?). När jag efter ett tag tröttnat på att behöva dela med mig av min bok stack jag en annan i händerna på honom, Fruktansvärdet (som det nog är läge att minnas en annan gång). Då fick jag äntligen läsa klart den i lugn och ro...

Den 22 september 1966 försvinner sextonåriga Harriet Vanger spårlöst. Nästan fyrtio år senare får journalisten Mikael Blomkvist ett ovanligt uppdrag. Han kontaktas av industriledaren Henrik Vanger som vill att han ska skriva släkten Vangers historia. Släktkrönikan är dock bara en täckmantel för det verkliga uppdraget: att ta reda på vad som egentligen hände med Harriet. Mikael, som nyligen har blivit åtalad och fälld för förtal, känner att han behöver en paus från sitt jobb på tidskriften Millennium och åtar sig jobbet. Han får hjälp av den unga, struliga datahackern Lisbeth Salander. Tillsammans börjar det omaka paret att gräva i familjen Vangers förflutna och möter en mörkare och blodigare historia än vad de någonsin kunnat föreställa sig.

Simon och ekarna

2011-12-29T19:38:00.000+01:00

Titel: Simon och ekarna
Författare: Marianne Fredriksson
Antal Sidor: 342
Bokförlag: Bonnier pocket
Köp den här: Adlibris | Bokus | Bokia

Simon växer upp i utkanten av Göteborg i en liten arbetarfamilj. Hans pappa är principfast och stark, medan mamman är trygg och varm. Något som Simon inte förstår är varför de andra barnen skriker "judejävel" efter honom i skolan, men mamma Karin och pappa Erik bär på den tunga hemligheten. Simon är adopterad, hans riktiga pappa är jude.

Jude är också Simons bästa kompis Isak. Under rädslan för nazisterna flyttar Isak ut till Simons familj, där det visar sig att han är precis den händige pojke Erik alltid önskat sig. Simon, däremot, är mer intresserad av sina böcker.

Boken sträcker sig från att Simon är elva år, fram till slutet på 50-talet då Simon är vuxen. Den behandlar en hel del tunga ämnen, och är stundom väldigt filosofisk. Jag vet inte riktigt hur jag ska kunna förklara vad den här boken betydde för mig utan att bli mer personlig än vad jag vill vara i den här bloggen.

Jag är väldigt kluven till den här boken. Stundvis tycker jag att den är fruktansvärt långtråkig. Ibland är det jääääääättelånga stycken som blir väldigt sega. Till exempel tycker jag att hela berättelsen Simon "ser" i sitt huvud när han lyssnar på musik var ett sånt stycke. Dessa stycken har jag helt sonika hoppat över. Vissa stycken har varit långtråkiga, men jag har läst dem ändå.

Den kan också stundvis vara väldigt rörig. Jag tycker egentligen att man knappt kan kalla Simon för huvudperson, för berättelsen vandrar så mycket mellan de olika karaktärerna. I några kapitel är Isak huvudpersonen, i några kapitel är Karin huvudpersonen. Det är överhuvudtaget inte en helt enkel bok.

Trots att den är halvtråkig har den lett till många insikter om mig själv, och jag är ändå glad att jag läst den. Som sagt vill jag ogärna bli alldeles för personlig, men den kommer ändå alltid ha en speciell plats hos mig. Så trots att jag inte tycker att den är jättebra så är det en bok som jag alltid kommer komma ihåg.

3xUtmaningar

2011-12-29T10:50:00.000+01:00

En utmaning som jag satte igång, men fortfarande inte avslutat, är min utmaning om 3 århundraden före 1900-talet. Dessa 3-utmaningar kommer jag fortsätta med. Några ämnen för trior jag tänkte på är 3xSamlingar, 3xPå engelska och 3xZombier. Tre saker som jag egentligen inte har något problem med, men ändå är dålig på att ta tag i. Under det kommande året kommer ni få se flera utav dessa utmaningar.

Med 3 århundraden innan 1900-talet på halvpaus (tills jag orkar läsa Don Quijote eller Den gudomliga komedin, vilket nog kan vara ganska snart) så tänker jag även sätta igång 3xSamlingar. Förslagsvis kommer det bli Låt de gamla drömmarna dö, Samlade svenska kulter och Grymhet.

Vill fortsätta!

2011-12-28T12:14:00.000+01:00

Igår fick jag hem del 2 och 3 i Hungerspelstrilogin. Just nu läser jag Under kupolen (Stephen King), Eldfödd (Stephen King), Trafikmaktordningen (Planka.nu) och Simon och ekarna (Marianne Fredriksson) och har absolut inte tid med några fler böcker. Simon och ekarna vill jag få klar innan jag ska se den på bio (nästa vecka någon gång skulle jag tro) och Under kupolen vill jag få klar innan jag hinner tröttna på att läsa en så tjock bok (jag vet inte om det kommer hända, för den är så himla bra, men OM det händer vill jag inte att det ska vara på sida 350, utan hellre på sida typ 1170). Eldfödd och Trafikmaktordningen vill jag hinna få klara innan... tja, innan jag förlorar mig i Fatta eld, som är del två av Hungerspelen.

Årsutmaningar 2012

2011-12-28T10:13:00.000+01:00

Jag tänker inte vara sämre än alla andra som utmanar sig inför det nya året. I år (eller nästa blir det ju) hänger jag på Enligt Os boktolva. Det går alltså ut på att man skriver en lista på författare, och sen läser man 12 av dem under året. Om man vill kan man göra en lista på endast 12 författare också. Jag har gjort en lista på 13, alltså kan jag hoppa över en om jag har lust.
Ni kanske redan har hunnit se min lista som jag publicerade som en ny sida i måndags. För er som inte har sett den postar jag den här igen.

Jens Lapidus
Stig Larsson (ingen felstavning, Millenniumtrilogin har jag redan läst!)
Torgny Lindgren
Jane Austen (den zombifierade Stolthet och fördom räknas bara halvt, därför får Jane var med på den här listan)
Daniel Defoe
August Strindberg
Kerstin Ekman
Franz Kafka
Fjodor Dostojevskij
Hjalmar Söderberg
Paulo Coelho
Max Brooks
Dean Koontz
James Joyce
Edgar Allan Poe
H.P Lovecraft
Donna Tartt

Det känns ju lagom bra... På 17 författare har jag bara fått in 3 kvinnor. Det får jag skämmas lite över, men jag får trösta mig med att jag nog kommer läsa en hel del kvinnor ändå.
Sen har jag en liten lista på författare jag faktiskt läst, men som jag skulle vilja läsa mer av:

George Orwell
Haruki Murakami
Joyce Carol Oates
Nick Hornby
Katerina Janouch

Fler utmaningar kommer postas snart!

The girl with the dragon tattoo

2011-12-27T23:29:00.000+01:00

Idag var jag och såg den. Jag tyckte den var tråkig i början, men vet inte riktigt när den började bli bra. Jag är inget stort fan av Daniel Craig, men i rollen som Mikael Blomqvist älskar jag honom (trots att han inte kan uttala sitt namn...). Jag har alltid tyckt att han verkligen är så fruktansvärt ful, men kunde inte låta bli att faktiskt tycka att han var lite snygg ibland.
Och Rooney Mara. Som jag skrev tidigare har jag aldrig varit något stort fan av Noomi Rapace i rollen som Lisbeth. Mara gör henne så mycket bättre. Under den där hårda ytan känns hon mjuk och sårbar, något som Rapace inte alls får fram på samma sätt.

Nu var det länge sedan jag såg den svenska versionen, så jag kommer inte ihåg så mycket av den faktiskt. Det var länge sedan jag läst boken också. Över lag är jag nog ändå nöjd. Jag slogs flera gånger över hur vackert snö är (och att tågen var i tid trots snöstormen...).

Två saker irriterade jag mig också på. I scenen där Rooney aka Lisbeth sitter på diskbänken i stugan (morgonen efter att de har haft sex) äer hon på en mjuk smörgås, men när hon tuggar knastrar den som om det vore hårdbröd. Sak nummer två är: Det var många som tragglade med engelskan. Jättekul att de fått med så många svenska skådespelare, men väldigt irriterande att de bryter lite. Det kanske känns som en liten grej, men när jag tittar på film gillar jag när språket flyter. Det är så väldigt mycket mer jobbigt att lyssna på någon som pratar kantigt eller stockigt än att lyssna på någon som bara flyter på. Förutom det är jag nöjd.

Tre saker som gör Stephen King till kung

2011-12-27T11:10:00.000+01:00

Efter att ha läst nästa 400 sidor Stephen King tycker jag ändå att jag kan skriva om varför jag redan älskar honom - trots att jag ännu egentligen inte läst en hel bok av honom.400 sidor är ju ändå lika långt som en ganska normallång bok, om än inte lika många sidor som en Stephen King-bok.

Brodyren
Förmågan att inte bara kunna säga saker som de är, utan göra en enda mening till ett långt stycke utan att det blir tråkigt och repititivt.
Planteringen
Han är mästare på att göra föremålsplanteringar. Polismästare Dukes fru uppmanar honom att vara försiktig med pacemakern. Det hade han behövt komma ihåg lite senare.
Jag vet, men inte karaktärerna
Jag vet att den här karaktären snart kommer dö. Det vet inte han.

Jag har också samlat ihop 4 ytterst snygga citat från Under kupolens första 60 sidor. De behöver inte nödvändigtvis illustrera punkterna ovan, utan är bara fantastiska.

"Vilken vacker jävla dag!" utbrast Claudie. Chuck skrattade. De hade fyrtio sekunder kvar att leva.

s. 18

Alla nålarna på instrumenträdans mätare föll ned till noll och låg stilla.
"Vad i helvete?" sade Claudie Sanders. Hon vände sig mot Chuck. Han hade spärrat upp ögonen med såg inte panikslagen ut, bara förbryllad. Panik hade de inte tid med.
Chuck såg aldrig instrumentbrädan. Han såg att Senecans nos knycklades ihop mot honom. Sedan såg han att de båda propellrarna löstes upp i sina beståndsdelar.
Han hann inte se mer. Han hann ingenting mer. Senecan exploderade ovanför Route 119 och det regnade eld över landsbygden. Och kroppsdelar. En rykande underarm - Claudettes - landade med en duns bredvid det prydligt halverade skogsmurmeldjuret.
Det var den tjugoförsta oktober.

s. 19-20

Vi har tagit en tur runt hela det strumpformade Chester's Mill och kommit tillbaka till Route 119. Och tack vare berättandets magi har inte ett ögonblick förflutit sedan den drygt sextioårige karlen i Toyotan rusade rakt in i något osynligt men mycket hårt och bröt näsan.

s. 54

Det hördes en förfärlig smäll som genljöd över landskapet likt ett rullande klippblock. Sedan regnade timmerstockarna tillbaka ned på Mottonsidan, och landade på vägen och de omgivande fälten som ett enormt plockepinn. En av dem träffade taket för Sea Dogs stadsjeep och slog den alldeles platt och spred ut vindrutan över motorhuven i ett regn av diamantgnistrande splitter.

s. 57

Bokvecka 51

2011-12-26T19:58:00.000+01:00

Den här boken hann jag läsa ut en bok, och sen fick jag jullov. Lovet innebar att jag bestämde mig för att ge mig på den tjockaste bok jag någonsin läst. 1178 sidor Under kupolen. Stephen King alltså. Det är en rejäl tjockis, men ack så bra! Nåja, Djävulens märke var boken jag hann läsa ut.
Parallellt med Stephens Under kupolen läser jag mer Stephen (Eldfödd) och lite Marianne Fredriksson (Simon och ekarna). Totalt har jag väl läst en 400 sidor i de båda Stephen-böckerna, och har redan lärt mig älska hans sätt att berätta på. Mer om det tänkte jag posta imorgon. Han blir tillängnad ett helt eget inlägg istället.

Jag kom ihåg Tusen gånger starkare. För övrigt var det det tolfte inlägget i den kategorin. Med ett inlägg per vecka blir det med andra ord 12 veckor. Det känns som mindre, men tiden går fort när man har roligt!

Antal sidor:
Mån: 181
Tis: 2
Ons: 132
Tors: 103
Fre: 120
Lör: 64
Sön: 0

Totalt: 602
Medel per dag: 86

Min jul

2011-12-26T19:27:00.000+01:00

Nu är jag tillbaka efter julen, fylld med godis och mat, men utan några bok-julklappar att visa upp. Jag har fått många fina julklappar - till exempel ett nytt täcke, lakrits-te, en parfym jag önskat mig och 300 kronor - men inte speciellt många böcker. 3 böcker fanns i mina paket: en om cupcakes, en Beatles-fotobok och en om Kinas historia. Den om Kinas historia antar jag var med för att demonstrera pocketfordralet farmor hade sytt till mig.
Däremot fick jag fyra bokiga julklappar. Water for Elephants-filmen, biobiljett till Simon och ekarna, ett pocketfodral (som sagt) och ett presentkort på Akademibokhandeln. Presentkortet ska få ligga kvar på ett bra ställe fram tills det är dags för bokrea. Då ska jag ta med mig mitt presentkort (och en hel del pengar) och ge mig ut i rean!

God Jul!

2011-12-23T12:33:00.000+01:00

Trots att det faktiskt är dagen före julafton tänker jag redan nu säga god jul! Eftersom det är jul tänker jag inte blogga under helgen, utan bara vara helt ledig (kanske visa upp några julklappsböcker, om jag får några. Det verkar lite osäkert i år faktiskt - jag har nämligen knappt önskat mig några böcker). Så god jul nu då så kommer jag tillbaka efter helgen! Hoppas ni får många bokiga julklappar!

Mest sålda

2011-12-22T11:46:00.000+01:00

Enligt O kollade hur många av årets mest sålda böcker (på Adlibris) hon läst, och jag tänker göra detsamma! Jämfört med henne har jag läst få... Men här kommer listan!

Rött/länk = Har läst
Grönt = Vill läsa
Blå = Äger

Den farliga leken av Jungstedt, Mari
Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann av Jonasson, Jonas
En dag av Nicholls, David
Vårlik av Kallentoft, Mons
Sarahs nyckel av Rosnay, Tatiana de
I grunden utan skuld av Sten, Viveca
Niceville av Stockett, Kathryn
Flickan med snö i håret av Schulman, Ninni
Pansarhjärta av Nesbø, Jo
Tusenskönor av Ohlsson, Kristina
Drömmen förde dej vilse av Jansson, Anna
Paganinikontraktet av Kepler, Lars
Blodläge av Theorin, Johan
Vyssan lull av Gerhardsen, Carin
Den glömda trädgården av Morton, Kate
En sannolik historia av Alvtegen, Karin
Dyngkåt och hur helig som helst av Skäringer, Mia
Mamma, pappa, barn av Gerhardsen, Carin
Igelkottens elegans av Barbery, Muriel
Samlade dikter 1954-1996 av Tranströmer, Tomas (håller jag på med i stilla mak just nu och en lång tid framöver)

Alltså totalt fyra lästa, två som jag vill läsa och två som jag har.

The girl with the dragon tattoo

2011-12-21T14:15:00.000+01:00

Jag och min pojkvän har nu köpt biljetter och ska se den på tisdag i nästa vecka. Är väldigt sugen på att se hur Mara har klarat det här.
Jag har aldrig varit riktigt förtjust i Noomi Rapace som Salander, i motsats till resten av världen (verkar det som), så jag hoppas att Rooney Mara gör det bättre.

Norwegian Wood - filmen

2011-12-21T13:42:00.000+01:00

Jag läste Norwegian Wood ungefär samtidigt som filmen Norwegian Wood, baserad på boken, gick upp på biograferna har i stan. När vi började hyra filmer genom Lovefilm var det den första film jag satte upp på vår lista, och igår såg vi den äntligen.

Jag var ju inte överdriver imponerad utav boken, men det är ingenting jämfört med filmen. Filmen var faktiskt inte bara icke imponerande, utan dessutom en riktigt stor besvikelse. Två timmars film, och det känns som att det inte händer någonting. Skådespelarna känns osäkra och spelar inte bra (eller så är det bara det där med japanska).

Dessutom stör jag mig på det lilla faktum att det i filmen är totalt obegripligt varför filmen heter Norwegian Wood. Reiko spelar den en gång i filmen, men man får aldrig veta vad den har för betydelse för Watanabe. Jag saknar faktiskt en hel del grejer från boken. I filmen går aldrig Watanabe och Midori på porrfilm. Man får inte ens veta att Midori betyder grön, och att Watanabe flyttar till ett hus med veranda och inte till en lägenhet. Reikos historia är helt utelämnad.

Men självklart förstår jag att allt detta inte hade fått plats. Samtidigt känner jag att om de dragit ner lite på alla tystnader så hade det kanske fått plats i alla fall. Över lag känns filmen väldigt fransk, fast utan den där sköra stämningen som finns i fransk film. I de franska filmer brukar stämningen vara så skör att den är som en spänning som gör allting intressant och drivande. Den här filmen hade behövt den där extra lilla stöten, för nu är den mest långrtråkig.

Däremot är fotot underbart. Miljöerna är magnifika, och jag vill helst av allt sälja allt jag äger och har och åka till de japanska bergen. Naoko är väldigt söt och Watanabe är fantastiskt välklippt. Han frisyr är perfekt, och inte ett enda hårstrå ligger någonsin fel. Så den är nästan värd att se bara för att den är snygg.

Böcker jag minns #12: Tusen gånger starkare

2011-12-21T12:43:00.000+01:00

Svenskan, i nian måste det ha varit. Vi skulle läsa böcker som blivit filmatiserade, och blev tilldelade (eller fick i alla fall ett antal böcker att välja på). Den här var inte bland dem, men en annan bok av samma författare, Glappet var det. Såhär i efterhand funderar jag på om jag har läst Glappet också. Nåja, tillbaka till rätt spår.
Tusen gånger starkare var alltså inte med bland dessa, för det var på den tiden innan den filmatiserades. Och jo, jag har nog läst Glappet, för det var nog så att jag läste den och ville läsa mer av Christina Herrström (som alltså är författaren). Vad jag kände eller vad som hände i mitt liv när jag läste den kommer jag inte alls ihåg. Men jag minns just det här att vi skulle läsa böcker som filmatiserats.

När Signe var mindre kände hon sig fri och glad. Hon vågade ta för sig. Klassen hon gick i var levande och sprallig. Men när hon började i sexan förändrades allt. Tjejernas syn på sig själva och varandra. Det var som om världen krympte.

Nu är de 15 och Mimi och hennes nickedockor regerar. Mimi har makt och sprider sitt förakt bland klassens tjejer och killar. Signe uppfattar sig själv som en parentes. Hon är avundsjuk på Mimi men tycker inte om vad hon står för.

En dag kommer det en ny tjej, Saga, till klassen och väcker de övrigas nyfikenhet. "Det verkar vara en stark tjej", säger samhällsläraren. Saga har ett stort självförtroende och en självklarhet som tjejer i hennes ålder oftast saknar. Saga tycker att världen är till lika mycket för henne som alla andra. Och hon vågar stå upp mot Mimi, lärarna och killarna i klassen. Hon förändrar mönstret. Men så en dag är hon borta. Hon kom och försvann. "Jag vet inte var Saga finns idag. Men en sak vet jag säkert. Hon var stark, tusen gånger starkare än alla tjejer jag jag känner. Och någonstans i mitt inre växer den kraften. Det här är mitt enda liv."

Tematrio - Jullovsläsning

2011-12-20T13:10:00.001+01:00

Ja, det här temat var jobbigt. Tre tegelstenar som jag har eller vill läsa är temat hos Lyrans Noblesser den här veckan. Jag väljer att skriva om tre som står i min bokylla, två är mina egna, och den tredje tillhör biblioteket.

Under kupolen - Stephen King
Den här ska jag nog försöka mig på under jullovet. Jag har faktiskt inte läst så mycket av Stephen King (Raseri är den enda bok jag läst av honom tidigare), men jag håller på att läsa Eldfödd just nu. Om jag gillar Eldfödd ska jag ge mig på den här.
Alla själars natt - Deborah Harkness
Verkar jättebra, men är jättetjock. Det är det enda som hindrar mig, allvarligt talat.
Decamerone - Giovanni Boccaccio
Behöver avsluta min utmaning, och den här boken skulle kunna vara det avslutet. Jag är jättesugen på att läsa den - men det är samma som med Alla själars natt, det enda som hindrar mig är tjockleken. Och kanske att den är skriven på 1300-talet.

Djävulens märke

2011-12-20T12:40:00.000+01:00

Titel: Djävulens märke
Författare: Magnus Nordin
Antal Sidor: 490
Bokförlag: Månpocket
Köp den här: Adlibris | Bokus | Bokia

Ingen vikarie orkar med klass 9c på Katarina Östra skola. Efter att deras lärare Hanna blivit deprimerad har de bytt vikarie varannan vecka. Sen kom Malin. Hon får eleverna att prestera mer än de någonsin gjort tidigare. Alla elever och lärare blir totalt charmade av Malin. Alla förutom tre, eleven Ella, matteläraren Fredrik och Hanna. När Hanna oväntat tar livet av sig försöker Fredrik ta reda på vem den här Malin egentligen är. Varför skiftar hennes ögon färg, och vad gör hon i en död mans lägenhet tillsammans med eleven Jonathan?

Jag väntade länge på att den här boken skulle börja. Efter 250 sidor hade jag fortfarande inte kommit in i boken, och det kändes knappt som att det hände något. Tempot var för lågt, och stämningen var inte tillräckligt mystisk för ett så lågt tempo. Jag tycker att det var lite för mycket personer inblandade, för väldigt många sidor gick åt till att beskriva deras hemförhållanden. Det gjorde att det blev mycket långa transportsträckor. Över lag var det väldigt lite som hände på alldeles för många sidor.

Jag är med andra ord inte nöjd, men å andra sidan kunde jag knappt sluta läsa. Någonting drev mig, trots att jag egentligen inte tyckte att den var jättebra. Jag är lite missnöjd med hur den slutar också.

Bokvecka 50

2011-12-19T11:30:00.000+01:00

Det här var veckan då jag både lämnade in dator och telefon. Eftersom jag har en iPhone i vanliga fall (när den inte är inlämnad) så är jag ganska van att jag göra det jag ska göra på internet på den. Det vill säga, twittra, blogga, läsa bloggar, kolla forum och facebook. Nu när jag bara har en gammal skruttelefon känner jag mig helt handikappad. Tack och lov har jag kvar kontakter och kalender med iCloud, så jag kan se dem i datorn. Felet på telefonen är att hemknappen börjat glappa och mejlen är konstig (virus, sa butiksförsäljaren).

Nåja, något jag däremot förlorade (förhoppningsvis bara tillfälligt) var anteckningarna om hur många sidor jag läst i veckan. Jag minns hur många, men inte exakt vilken dag. Nåja, det är nog inte viktigt egentligen, förutom att jag helt maniskt håller koll.

Den här veckan anlände äntligen mina visitkort och en goodiebag från Akademibokhandeln!

Två böcker hann jag läsa ut (färre än förra veckan, men å andra sidan har jag faktiskt orkat mig igenom en vuxenbok. Ojojoj), Mannen som föll i glömska och Hungerspelen.

Boken (eller bokserien) jag kom ihåg var Molly Moon.

Lästa sidor:
Totalt: 1012
Genomsnitt per dag: 144

Tack min hemliga bokvän!

2011-12-18T23:10:00.002+01:00

Mitt i allt stök med trasiga datorer och telefoner så har jag glömt helt bort att blogga om detta! Jag har ju fått mitt inlägg från min bokvän! Allting var verkligen fullträffar, och jag ser fram emot att läsa de båda böckerna. Jag hade tagit en bild på allt också, men den togs med telefonen, och finns således inte här exakt just nu...

Böckerna jag fick var i alla fall Snabba Cash av Jens Lapidus och Bedragaren av Katerina Janouch. Som sagt, två böckerna som det ska bli väldigt kul att läsa!

Jag har dock ingen som helst aning om vem det skulle kunna vara, men jag säger i alla fall STORT tack!

Bokbloggsjerka 16-19 december

2011-12-18T22:09:00.003+01:00

Veckans fråga: Vilken är den bästa bok som din/dina favoritförfattare har skrivit? Observera att du bara får välja en bok per författare!
Åh, den frågan svarade jag på för ett tag sen i 30-dagarsutmaningen!Joyce Carol Oates: FoxfireCelia Rees: BlodssystrarJohn Ajvide Lindqvist: Hanteringen av odödaNick Hornby har jag utelämnat avsiktligt, eftersom jag egentligen inte riktigt kan bestämma mig för vilken bok som är min favorit.

Har du en bokblogg och tycker det här verkar roligt? Klicka då här!

Hungerspelen

2011-12-16T15:13:00.000+01:00

Titel: Hungerspelen
Författare: Suzanne Collins
Antal Sidor: 304
Bokförlag: Månpocket
Köp den här: Adlibris | Bokus | Bokia

Panem består av 12 olika distrikt. Distrikten är rangordnade, och 1 är det som är finast och rikast, medan 12 är landets fattigaste distrikt. Katniss bor i distrikt 12 med sin mamma och sin syster Prim.
Varje år ordnas Hungerspelen, en tävling där två stycken - en kille och en tjej - från varje distrikt måste delta. Alla ungdomar mellan 12 och 18 har en lott. När man lottat fram de 24 deltagarna släpps de in på en arena. Bara en kan överleva, och allt är direktsänt i tv.

"Det måste vara ett misstag. Det här kan inte hända. Prims lott var en bland många tusen! Risken att hon skulle bli vald var så minimal att jag inte ens hade brytt mig om att oroa mig för henne. Hade jag inte gjort att jag kunde? Tagit alla tesseras som gick och vägrat låta henne göra detsamma? En lott. En lott bland alla tusen. Oddsen hade verkligen varit gynnsamma för henne. Men vad hjälpte det? /.../
'Prim!' Det kvävda skriket sliter sig upp ur min strupe och mina muskler börjar fungera igen. 'Prim!' Jag behöver inte tränga mig fram genom folkmassa. De andra ungarna stiger genast åt sidan så att jag kan gå rakt fram till scenen. Jag når fram till henne i samma ögonblick som hon är på väg att äntra trappan. Med en svepande rörelse föser jag henne bakom mig.
'Jag anmäler mig som frivillig!' flåsar jag. 'Jag anmäler mig till slåttern!' "

Miljön är en slags framtidsmiljö. De finare distrikten är högteknologiska, medan man i t ex distrikt 12 lever i princip helt utan elektricitet.

Tja, var ska jag börja? Den här boken är så bra att jag har svårt att ha några ord alls för den. När jag började läsa den sa flera till mig "Åh, du kommer inte bli besviken". Och nej, jag är inte ett dugg besviken. Det enda jag är besviken på är att boken tog slut, och att jag inte har de andra två hemma. Otroligt jobbigt. Nu efteråt klarar jag inte ens av att läsa någon annan bok, för jag VILL INTE läsa någon annan bok, för att den här är så BRA.

Jag har suttit och spänt mig hela boken igen, vilket har gett upphov till en del träningsvärk och muskelspänningar. Igår kunde jag knappt sluta läsa alls. Enda gången jag tog en paus var när jag blev hungrig och var tvungen att laga mat. Annars har jag läst och läst och läst.

I början tyckte jag att den var lite seg, och tänkte flera gånger att jag skulle lägga av. Nu är jag så himla glad att jag inte gjorde det. Det här är den bästa boken jag läst sen Harry Potter. Ingen tvekan. Jag kan inte ens minnas senast jag läste en bok som jag blev såhär fängslad av. Om jag hade haft fler poäng än fem hade den fått det.

Ja. Jag vet inte riktigt vad jag mer ska säga. Den är så bra att jag inte ens kan uttrycka mig ordentligt. Så nu sätter jag betyg så får det vara klart sen.

Läs också: 1984

Kan inte sluta läsa!

2011-12-16T10:44:00.000+01:00

När jag började läsa Hungerspelen var det flera som sa "Du kommer inte bli besviken", och det är jag sannerligen inte. Jag går och läser, pluggar och tar paus var tionde minut för att läsa ett par sidor, äter och läser, gör inget annat än läser. Jag kan omöjligt lägga ifrån mig den. I början tyckte jag att den var seg, och många gånger var jag på väg att ge upp. Nu är jag så himla glad att jag inte gjorde det, för denna bok har potential att vara den bästa boken jag läst i år!

Vinnaren av Svenska kulter-tävlingen!

2011-12-15T22:40:00.002+01:00

Nu har jag lottat fram vinnaren bland de rätta svaren i tävlingen.
Namnet på Patti Smiths självbiografi är förstås Just Kids. Jag får nog komma på en svårare fråga till nästa gång, för ALLA svarade rätt!

Vinnaren blev i alla fall Monika/Sannboken. Grattis! Jag har skickat ett mejl till dig Monika, så om du svarar med din adress senast imorgon borde paketet hinna fram innan jul.

Böcker jag minns #11: Molly Moon

2011-12-15T12:10:00.000+01:00

Molly Moon var väldigt populär när jag gick i 4:an-5:an. Det hela började med att en utav tjejerna i min klass hade klätt ut sig till Molly Moon på vår klassmaskerad. Jag förstod inte vem denna fantastiska Molly kunde vara då, men några veckor senare fick jag en underbar glittrande bok av mamma. Den hade titeln "Molly Moon stannar tiden". Jag blev förtrollad av allt glitter och började läsa den direkt. Sen var jag fast. Molly Moon, Molly Moon, åh så jag älskade de böckerna.
Molly Moon stannar tiden är egentligen bok nummer två i serien. Idag innehåller den fem stycken böcker, men jag har bara läst de två första. Jag blev faktiskt precis väldigt sugen på att beställa hem allihopa och läsa om dem nu. Jag har ju tvåan någonstans, men jag vet inte riktigt var.

Nu är jag glad att jag minns Molly Moon, för faktum är att jag inte alls gjorde det för bara en stund sen. Jag bara satt och funderade på vilken bok jag skulle komma ihåg den här veckan. Så slog det mig, att det här är ju den självklara, den bästa.

Molly Moon är en osäker, föga tilldragande och impopulär 10-åring som har tillbringat hela sitt liv på ett eländigt barnhem skött av en hårig, monstruös föreståndare.

Molly har vant sig vid att klara av den förskräcklige föreståndarens oförskämdheter och de andra barnens hån, men när hennes enda vän, Rocky, blir adopterad flyr Molly till sin sista tillflyktsort - biblioteket. Där hitta hon en mystisk bok om hypnos och upptäcker att hon har en mycket speciell talang. Snart hypnotiserar hon föreståndaren att göra en hatt av ett par trosor och ger sig sedan iväg för att hitta Rocky.
Sökandet för Molly till New York men hack i hälarna finns den ondskefulle professor Nockman, som är fast besluten att använda Mollys hypnotiska makt i ett spektakulärt brott...

Sista påminnelsen

2011-12-14T18:20:00.000+01:00

Inatt avslutas Svenska kulter-tävlingen!

Mannen som föll i glömska

2011-12-14T12:42:00.000+01:00

Titel: Mannen som föll i glömska
Författare: Mia Ajvide
Antal Sidor: 364
Bokförlag: Albert Bonniers
Köp den här: Adlibris | Bokus | Bokia

En dag när Jack kommer hem vet hans fru inte vem han är. Hans jobbarkompisar känner inte igen honom. Till och med hans mamma behandlar honom som en främling.

"När Jack i all hemlighet och för andra gången på mindre än en vecka, betraktade sin hustru genom verandafönstret var han klar över att hon hade glömt bort honom. Och att hon aldrig skulle minnas honom igen.
Det var inte hennes fel. Lika lite som det var någon annans. Han hade fallit ur hennes medvetande lika självklart som en droppe regn faller ur ett moln. Ena stunden är den där. I nästa är den borta"

Själv känner Jack ingen skillnad. Han känner sig inte förändrad på något sätt, och det har inte hänt honom något speciellt.
För att fördriva tiden medan han väntar på att någon ska minnas honom forskar han i den unge Almas mystiska död. Varför dog hon? Varför är det ingen som minns hennes bror Edmund?

Det första jag slogs av med den här boken var omslaget. Eller tja, det är ju såklart det första man ser, men det är inte förrän man tar i det som man reagerar. Det känns nämligen som matt gummi, helt mjukt och lent. Fram tills jag satte på mitt eget skyddsfodral på satt jag och klappade på omslaget samtidigt som jag läste. En detalj som är trevlig, men väldigt distraherande om man är jag.

Sen så var det innehållet, ja. Väldigt intressant berättelse, men jag hade velat ha mer Myntholm. Dessa vändor i Rinkeby drar ner betyget markant. På något sätt känns det som att boken är två historier som inte hänger ihop, fastän de gör det i alla fall. Det är lite svårt att förklara, men framför allt tycker jag att det beror på stämningar. Känslan av mystik som finns när han inte är i stan infinner sig inte när han är i stan. Det tycker jag är väldigt tråkigt, för jag vill att den ska vara lagom spännande och mystisk hela tiden.

Att jag älskar att känna igen miljöerna är svårt att komma ifrån. Jag har alltid uppskattat att maken Johns böcker ofta utspelar sig i närheten av där jag brukade tillbringa somrarna som barn. Och Stockholm. Den här stan alltså. Den är mitt hem, och jag älskar att läsa böcker där jag så fort jag blundar kan se exakt var personerna i boken är någonstans.

Överlag tycker jag att det är en mycket bra bok. Egentligen skulle jag vilja säga 3,5, och hade till och med kunnat tänka mig att göra en ny betygs-bild med 3,5 poäng just för denna bok. Eftersom min dator har gått sönder så kommer jag ju dock inte åt mallarna och photoshop, så jag sätter en fyra!

Läs också: John Ajvide Lindqvist

2xPaket

2011-12-13T16:33:00.000+01:00

Idag vaknade jag av att någon med dolt nummer ringde till mig. "Hej! Jag kommer från DHL och står utanför ditt hus för att leverera ett paket, men det verkar inte vara någon hemma". Jag for upp ur sängen och nästan halvskrek "JO! JO! JAG ÄR HEMMA!" Så slängde jag i alla hast på mig de första kläder jag såg och snubblade ner för trappen. Upp med dörren och "HEEEEEJ!". Efteråt insåg jag att håret stod på ända och klänningen satt helsnett. Förhoppningsvis kommer vi aldrig ses igen.

Paketet innehöll i alla fall 250 st visitkort, matchande min blogg. Heja!

Efter det gav jag mig ut för att plocka in posten och upptäckte en stor påse (och en avi, men har inte orkat ta på mig ordentliga kläder för att hämta det paketet än...). Påsen innehöll tre stycken paket från Akademibokhandeln, och ett papper som berättade om deras nya omslagspapper.

Jag måste säga att dessa omslagspapper är faktiskt fantastiskt fina. Jag älskar båda två! Insidan är dessutom röd, så himla snyggt. De tre paketen innehöll förstås tre stycken böcker också. Jag är Zlatan, Två gånger är en vana och Marko-Polos kärlekskaruseller.

Jag är tyvärr död och kan inte komma till skolan idag

2011-12-13T12:09:00.000+01:00

Titel: Jag är tyvärr död och kan inte komma till skolan idag
Författare: Sara Ohlsson
Antal Sidor: 304
Bokförlag: Gilla Böcker
Köp den här: Adlibris | Bokus | Bokia

Olivia har blivit dumpad av John, och förstår inte hur hon ska kunna leva utan honom. Tillsammans med bästa kompisen Emma gör de upp planer över hur hon ska kunna få honom tillbaka. Plan A: Visa att hon är världens bästa flickvän och att John var dum som dumpade henne. När inte det fungerar får de ta till Plan B: Att göra John svartsjuk. Men Olivia tar det ett steg längre. Först hånglar hon med Danijel, och sen med Kalle.

Boken handlar om att låta bli att lyssna på rykten och göra som kroppen vill. Den ifrågasätter den "slampstämpel" som unga tjejer ofta får när de hånglar/har sex med flera olika killar.

Jag är tyvärr död är både varm och sorgsen, men framför allt är den fruktansvärt rolig. Ohlsson blandar kul med allvar, och hon gör det himla bra.

Språket är lätt och flyter på bra. Jag tycker att det påminner mycket om Jenny Jägerfelds språk, men innehåller inte samma klockrena formuleringar som hennes böcker gör.

Över lag måste jag säga att det är en väldigt bra bok!

Bokveckan 49

2011-12-12T14:14:00.000+01:00

Under den här veckan har det varit ganska tomt med inlägg. Och tja, vid det här laget vet ni väl varför... Nåja, jag startade ju faktiskt igång en ny tävling! I tävlingen kan man vinna ett gott julte, och bok Svenska Kulter. Jag tycker att ni ska klicka er in där och vara med och tävla!

Jag såg också Dödsdansen på Stadsteatern, och hann läsa ut tre stycken böcker: Naomi & Elys kyssförbudslista, Hoppas och Jag är tyvärr död och kan inte komma till skolan idag (vars recension inte publiceras förrän imorgon!). 3 stycken ungdomsböcker. 2xGilla Böcker, och 1xRachel Cohn & David Levithan. Två faktorer som verkar ha blivit min specialitet. Jag måste nog utnämna Gilla Böcker till mitt nya favoritförlag. Kan man göra så? Säga att man har ett favoritförlag? För i så fall har jag nog det.

Antal lästa sidor:
Mån: 42 s
Tis: 321 s
Ons: 472 s
Tors: 12 s
Fre: 38 s
Lör: 10 s
Sön: 82 s

Totalt: 977 s
Genomsnitt per dag: 140 s

Hoppas

2011-12-12T11:00:00.000+01:00

Titel: Hoppas
Författare: Åsa Anderberg Strollo
Antal Sidor: 272
Bokförlag: Gilla Böcker
Köp den här: Adlibris | Bokus | Bokia

Eftersom det ändå inte finns någon hemma som bryr sig, sticker Jonna till Stockholm. Hon åker iväg med det som är kvar av studiebidraget och ska skaffa ett jobb och boende. Alltså går dock inte som Jonna tänkt sig. Det är svårt att hitta butiker som tar emot 16-åringar ett par dagar innan jul, och istället blir Jonna hemlös.

I början känns språket "undervisningsaktigt". Som att: "Gör inte såhär och såhär för då går det illa". Som att det är MENINGEN att jag ska lära mig något utav boken, och att det är dess enda syfte. Tack och lov blir det mycket bättre efter ett tag. Senare är det inte alls lika stelt och stolpigt som i början.

Berättelsen om Jonna som försöker få en dräglig tillvaro i det vinterkalla Stockholm är rörande. Hon träffar flera olika personer som hjälper henne, bland annat Alex, Elina och Helena. Hon träffar också flera människor som bara vill henne illa.

Boken handlar om att hålla ihop och hjälpa varandra när man har jobbigt. Den handlar om att klara sig på egen hand, när ingen bryr sig, och ingen riktig hjälp går att få. Stundvis är den väldigt fin, men lika ofta faller den platt. Över lag känner jag nog att Jonna är alldeles för barnslig för sin ålder. Hon känns snarare som 14 än som 16. Det irriterar mig ibland. Ofta.

Ja, jag är lite kluven till den här boken. Kanske mest för att den är så himla ojämn. Ibland är det så himla BRA, och ibland känns det konstlat och inte-på-riktigt. Betyget borde ligga precis i mitten, 2,5, men eftersom jag inte har några halva poäng så tänker jag avrunda uppåt.

Om du är lite äldre: Hemlös - med egna ord

Bokbloggsjerka 9-12 december

2011-12-11T12:14:00.000+01:00

Veckans fråga: Berätta om boken/böckerna du läser just nu!
Just nu läser jag Mia Ajvides Mannen som föll i glömska. Den handlar om Jack som har ett jobb där han trivs och världens bästa fru. En dag när han kommer hem från jobbet har hans fru ingen aning om vem han är. Ingen på jobbet känner igen honom, och inte heller hans mamma.

Har du en bokblogg och tycker det här verkar roligt? Klicka då här!

Naomi & Ely's kyssförbudslista

2011-12-11T11:08:00.000+01:00

Titel: Naomi & Elys kyssförbudslista
Författare: Rachel Cohn & David Levithan
Antal Sidor: 256
Bokförlag: Pocketförlaget
Köp den här: Adlibris | Bokus | Bokia

Naomi och Ely har vuxit upp i samma hus och har alltid varit bästa kompisar. Egentligen vill Naomi vara mer än vänner, men hon vågar inte tala om det för Ely. Speciellt inte eftersom han gillar andra killar. "Andra killar" råkar just i det här fallet vara Naomis pojkvän...

Jag insåg att min Cohn&Levithan-dyrkan inte kunde bli komplett utan att ha läst även denna. Att jag tycker att denna är sämst av de tre säger inte så mycket, eftersom jag tycker att de andra två är fantastiska. Det här är heller inte på något sätt en dålig bok. Tvärtom. Men tyvärr håller den inte riiiiiktigt lika hög standard som Nick & Norahs oändliga låtlista och Dash & Lilys utmaningsbok.

I den här boken är det även andra än huvudpersonerna som får chansen att berätta saker ur sin synvinkel. Det ger en mycket bredare bild, och berättelse, än när det bara är två personer som berättar. Detta på både gott och ont. Å ena sidan kan den ibland faktiskt bli lite rörig. Å andra sidan är det kul att få berättelsen berättad ur olika synvinklar. Å tredje sidan så älskar jag rörigheten i den här boken. Det känns på något sätt väldigt New Yorkskt (kan man säga så? Nu kan man!).

Precis som jag skrev när jag läste Dash & Lily får jag en mycket bättre bild av Naomi än av Ely. Naomi ser ut som en blandning mellan en annan Naomi (Shimada) och Lily Allen (alltså i mitt huvud), medan Ely... blank. Det dyker bara inte upp någon som helst bild av honom i mitt huvud.

Och sen älskar jag Levithans gaykaraktärer. Jag tycker att det behövs mer homosexualitet i ungdomsböcker för att visa att det ÄR helt OKEJ att vara homosexuell. Så där får Levithan ett STORT PLUS av mig. Att ett gaypar dyker upp i alla hans berättelser får mig att känna att Manhattan vimlar av dem. Och jag älskar det.

Jag måste igen nämna toalettexten. Jag gillar det. Att det återkommer liksom. Som jag skrev om Dash & Lily får det berättelsen att verka mer levande.

"The Cure. Botemedlet mot våra ex? Jag är ledsen, Nick. Du fattar. Kommer du att kyssa mig igen?"

Läs också: Dash & Lilys utmaningsbok, Nick & Norahs oändliga låtlista

Påminnelse

2011-12-10T23:46:00.001+01:00

Ni glömmer väl inte bort tävlingen?

Som ni redan vet...

2011-12-10T22:14:00.001+01:00

Är det för att min dator är pajko som jag inte kan uppdatera på samma sätt. Jag har nu lagt in tre stycken tidsinställda recensioner med vad jag läst klart sen datorn gick sönder, så det finns i alla fall något att läsa! Bokbloggsjerka tänkte jag också få upp efter att ha skrivit klart det här inlägget. Tyvärr vet jag inte riktigt när min dator kommer bli frisk igen, men försöker låna min lillasysters lite då och då.

Om ni får tråkigt ändå så Twittrar jag ibland.

Annars? Tja, i torsdags var jag och såg Dösdansen av Strindberg. På Stadsteatern alltså. Och ja, det var väl bra, men långsamt. Förra vintern såg jag Demoner av Lars Norén (fast inte på Stadsteatern), och det är ju i grunden samma berättelse, fast Demoner innehåller lite mer action. Så jag tycker nog att den var intressantare.

Ikväll har jag sett filmen Scott Pilgrim vs. The World, som var grym. För att dra handlingen lite snabbt: Scott spelar i ett band som försöker slå igenom. På en fest träffar han Ramona, tjejen som alla killar blir kära i. En annan tjej försöker verkligen avråda honom till att stöta på henne, men han vägrar lyssna. När de väl börjar dejta kommer hennes ex, ett och ett, för att göra slut på honom. De är De 7 exen, och de tänker inte låta honom få Ramona så enkelt. Cool tvspels-film. Så om man inte gillar tvspel finns nog risken att man endast finner denna film löjlig.

Nåja, nu är ni uppdaterade på läget i alla fall!

Helt plötsligt fick jag väldigt mycket lästid

2011-12-06T21:20:00.001+01:00

Min dator gick nog just sönder. Den startar, men vägrar kommunicera med skärmen. Har prövat olika skärmar och olika sladdar. Därför kommer det kanske vara lite tyst på bloggen under de kommande dagarna. Så ni vet bara.

Gah, jag skulle ju just in och skriva en recension av Naomi och Elys kyssförbudslista. Det är lite svårt att göra från telefonen...

Tävla om Svenska kulter!

2011-12-06T12:38:00.000+01:00

Igår avslutades Bländverk-tävlingen, och idag kommer det upp en ny. Så kan det vara i jultider! Den här gången är det en liten julklapp som jag bekostat själv, och den kommer gå till en av mina läsare.
För ett tag sedan köpte jag boken Svenska kulter, och nu när jag fick Samlade svenska kulter som nyligen släpptes så har jag kvar den här, som är en del av Samlade svenska kulter (man skulle kunna säga att det är ett litet smakprov!). Jag har inte hunnit läsa boken själv än (den är alltså helt ny), så jag tyvärr inte uttala mig huruvida den är bra eller inte.
Något annat man får ett smakprov av är ett te som heter Adventssaga. Man skulle nog kunna säga att det är mer än bara ett smakprov faktiskt. Såhär står det om det "Rooibos med smak av saffran och apelsin. Dekorerat med apelsinskal och rosépeppar".

Vinsten är alltså boken Svenska kulter av Anders Fager i pocket och en påse av teet Adventssaga.

För att göra det lite krångligare än förra gången så ska ni få en liten uppgift.
Boken börjar med ett citat ur en Patti Smith-låt (Ain't it strange). Vad heter hennes ganska nyligen släppta självbiografi?

Den här gången vill jag ha svaret på mejl. Ni skickar mejlet till tavling@saganomsagorna.se, och i ämnesraden skriver ni "Tävling Svenska Kulter". Det ska finnas hos mig senast den 14:e december klockan 23:59 så att jag hinner med att posta det innan den 16:e, som är sista dagen för att paketet garanterat ska komma fram innan julafton.

Utlottningen sker mellan de personer som har svarat rätt. Precis som i förra tävlingen kan du skriva om tävlingen på din blogg eller twitter och få EN extra lottplats i dragningen, men om du inte svarat rätt på frågan blir det tyvärr ingen plats.

Okej, då kör vi!

Tematrio - Julklappsönskningar

2011-12-05T18:14:00.000+01:00

Den här veckan är temat julklappsönskningar hos Lyrans Noblesser. Jag hänger på, som vanligt, trots att jag faktiskt visat upp några julklappsönskningar tidigare.

1. Miss Peregrine's home for peculiar children | Bokia | Bokus |
Åh, bara framsidan får mig att vilja läsa den här boken. Jag behöver den typ nu. Helst igår.

2. Coraline | Bokia | Bokus |
Jag älskar filmen, och måste läsa boken någon gång!

Den sista är något som jag inte på allvar önskat mig, utan bara drömmer om:

3. NE i tre band | Bokia | Bokus |
Tja, vad ska jag säga mer än att jag älskar ord? Jag skulle egentligen vilja ha SAOL som bok också (min farfar har en. Jag vill ha den), både internet och app räcker liksom inte. Jag älskar att slå i stora böcker!

Bokveckan 48

2011-12-05T17:02:00.001+01:00

Jag var sjuk hela veckan, och hade därför en hel del lästid... som jag var dålig på att utnyttja. I sann feber-anda valde jag att titta på töntiga high school-filmer istället. Fastän jag inte tyckte att jag läste så himla mycket hann jag ändå läsa ut tre böcker: Hål i huvudet, Dash & Lilys utmaningsbok och Mirakel.

Jag har också uttryckt min stora kärlek till Rachel Cohn och David Levithan i recensionen av Dash & Lily. Om det fortsätter såhär måste jag nog ge dem titeln Mitt favoritförfattarpar.

Nåja, jag har också velat om hur jag ska avsluta min 3 århundraden för 1900-talet-utamning; Lite enklare med Don Quijote eller om jag skulle avsluta med buller och bång med Den gudomliga komedin. Dante var det som blev vald, men efter den här nattens insomnia var jag tvungen att inse att jag inte är riktigt redo att läsa Dante än (men det är ju jullov snart!).

Boken jag kom ihåg var Vingklippt ängel.

Det kanske viktigaste jag gjorde på hela veckan var att gå på rollen som ny bloggambassadör för Bokmässan 2012. Det känns fortfarande jättebra, och jag är fortfarande jätteglad!

Antal lästa sidor:
Mån: 177 s
Tis: 88 s
Ons: 287 s
Tors: 107 s
Fre: 10 s
Lör: 0 s
Sön: 10 s

Totalt: 679 s
Genomsnitt per dag: 97 s